Stack från jobbet vid lunch i torsdags.
Kastade mig in på IKEA på vägen ner, fick tag på en av de tre saker jag skulle ha.
Småförvaring för mina smycken och scarves.
Vidare ner mot Osby i det grå landskapet. Nådde fram strax efter halv fem då konferensen fortfarande var igång.
Sedan begav vi oss i samlad trupp till fackklubbens årsmöte nere på byn.
Där bjöds det på en urläcker italiensk buffé samt tiramisukaka till dessert.
Skoj att se lite nya ansikten nu när det blivit Unionen också.
Jag blev omvald på två år till som ledamot.

Sedan hamnde vi i en av säljarnas stugor och snackade skit.
Till saken hör att jag när jag kom ner fick reda på att ubildningsplanen ändrats från vecka 49 till först i slutet av januari.
Detta fick mig att bryta ihop totalt. Det har varit så mycket under en så lång period nu att man gått på ångorna och upprepat mantrat "nyår nyår nyår" för sig själv i ett par månader nu. För nyår var det datum då det var tänkt att kundtjänsten skulle flyttas ner.
Man kan säga att nyheten ändringen kom som ett slag i ansiktet. Speciellt då vi bara kommer vara två mot de fyra vi är nu, då en slutat och en åker på semester i fem veckor med start från mitten av januari.
Vi hade en ganska livlig debatt om detta fram till efter midnatt då jag gick och försökte sova.
Jag grät mig till sömns, och vaknade sedan vid halv fem och började om med gråtandet.
Tror inte jag gråtit så mycket sedan jag och Micke bröt upp... helt okontrollerat och nästan hyperventilerande.

Efter frukost stack jag till kundtjänst på HK och hjälpte till att stansa order i ett par timmar.
När VD dök upp bad jag om att få prata med honom i enrum, varpå tårarna trillade igen.
Men jag beskrev situationen vi har och att luften nu gått ur oss, och om hur besvikna vi var över "nyheten" som ingen av oss blivit informerad om.
Han lovade att få fram en handlingsplan som är lite mer godtagbar utifrån vår situation med bara två personer på plats innan vi går på julledighet så vi slapp ha ångest över julhelgen.
Jag lämnade alltså hans kontor på betydligt bättre humör.

Sedan hämtade jag Marie vid tåget i Hässleholm och så begav vi oss till stugan där vi delade på lite vin och snyggade till oss. Sedan vidare till en av säljarnas stugor där resten av gänget satt och värmde inför julfesten.
Och till sist vidare till själva festen.
Det var mycket roligare i år när vi fått chansen att lära känna tjejerna där nere lite bättre efter våra dagar på plats i september.
Alla var så fina och glada och det dansades en hel del.

Vid elva fick jag nog då jag nästan satt och somnade.
Nattens förlorade sömn gjorde sig påmind. Så jag grabbade tag i en av säljarna som också såg ganska trött ut så delade vi taxi tillbaka till stugorna.
Tror klockan var runt tolv när jag somnade.
Marie kom inramlande först vid fyra efter lite efterfest, hon var INTE pigg då jag väckte henne strax efter halv nio imorse och frågade om hon skulle med och käka frulle.

Det var så jäkla gott att komma hem igen.
Till Patriks goa kramar. Jag tycker om Patrik och jag tycker om hemma.
Nu tänker jag vara hemma ett tag till innan det blir nya äventyr.
Och jag hoppas att den kommande veckan inte kommer vara en sån här bergochdalbana med en massa otrevliga överraskningar.