På väg ner till julmarknaden träffade vi en av grannarna.
Hon som äger den gule katten vi nästan ville adoptera.
Hon hade fått avliva den innan helgen.
Den var sjuk, åt jättemycket, men blev aldrig mätt och började magra.
Och efter att testat avmaskning hade hon åkt till veterinären, som bara kunde se att det var nåt allvarligt fel, men inte kunde konstatera vad och det skulle bli väldigt dyrt att göra en massa tester, så hon hade valt att avliva den istället =/
Den var tydligen 11 år gammal, så inte purung precis.

Men det kändes tungt at få veta varför den inte kommit skuttande de sista dagarna när vi kommit hem från jobbet.
Nu skuttar nog lillkissen lyckligt vidare i katthimlen istället.


Här fick den klapp och gos av Daniel i somras när vi firade min födelsedag.