Det kryper i kroppen.

...kanske är det åldern.

Jag känner mig rastlös, rotlös och som ett frö för vinden.
Ändå stabilare än på länge.

Men hur länge skall det vara såhär?
När skall själen få ro och lugna ner sig?

Kommer det kanske imorgon när jag fyller ett år vackrare och visare?

Men kan ju hoppas i alla fall =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback