I förmiddags var vi och badade i Sjuntorp.

Cornelia med föräldrar var också där.

Ett tag låg vi alla och njöt i jacuzzin dessutom, lyxigt värre =)

Oliver dök ett par gånger och verkade tycka det var helt ok!!

 

Sedan hem och fixa sopplunch till Pat, Paulina och barnen som skulle komma på besök.

Det var himla skoj att ses igen, längesedan sist.

Enda smolket i bägaren var att Oliver rev Tino över kinden så han fick ett långt, fult märke =/
Man måste vakta över den lille vilden precis varje sekund och det lyckas man ju såklart inte med.

Hoppas han snart lär sig det där med att ta lite försiktigt och klappa fint.

När lär de sig det egentligen? Jag har ju tjatat om att klappa fint coh försiktigt sedan han föddes och hållt i hans hand och visat hur man gör vid nästan varje tillfälle, men ändå kommer de där utfallen titt com tätt, eller är det helt enkelt bara så småbarn fungerar och inget att oroa sig för så länge jag fortsätter att tillrättavisa?

 

Strax före fyra åkte de vidare till Paulinas syster för att käka middag och vi började med våra kvällsbestyr här hemma.

Blev återigen sugen på att ta fram symaskinen och sy lite till Oliver när man såg de fina kläderna som Tino och Nova hade på sig som Paulina sytt.

Men jag vet att jag nog måste lämna maskinen på service först eftersom den krånglat en hel del de sista gångerna jag använt den.

 

Idag har vi varit på vift inne i stan hela dagen.

Vi besökte baby och barnmässan på svenska mässan.

Vi fick sällskap av Marie och Julia samt Maria och Emma =)

Oliver har dessutom fått testa hur det är att gå i skor.

Det visade sig vara lite lurigare än att gå utan, men det gick!

Så vi promenerade från ena hörnet av mässhallen till det motsatta.

Fick dock hålla honom i handen eftersom det var mycket saker längs vägen som var intressanta nog för att göra avstickare än hit och än dit.

 

Annars var det ungefär som förra året tycker jag.

Ungefär samma utställare, ungefär samma typ av prylar.

Köpte i alla fall en supersöt pyjamas i Snoozys monter. En turkosblå med elefanttryck samt röda kantband.

Så himla fin och mjuk.

Skulle slagit till på en med ugglor också, men när jag väl bestämt mig så var den redan såld.

Men det var roligare i år tack vare att Oliver är så mycket större.

Vi hittade en ballong på vägen och den spatserade han stolt omkring och svängde med.

Önskade så att Patrik var med där just då och såg honom.

Mammahjärtat svällde.

 

Love.

 

Igår kom Tommy, Sofie och Ralf hem till oss.

P.g.a sjukdom fick vi vänta in i det sista med att lämna besked, men vid lunchtid sa vi "go" och gött var väl det.

De dök in vid fyra så grabbarna skulle hinna leka lite tillsammans innan det var dags att nanna kudden för dem.

Så sööööta!!!

Lite trevande till en början, men efter ett tag släppte de in varandra.

Man såg att Oliver kollade in Ralf mycket och försökte göra sig lika lång genom att klättra upp på sin gåvagn.

Fina presenter fick han också då de inte hade möjlighet att närvara på ettårskalaset.

Ett litet pratande monster med adoptivintyg samt en kålmask i plast som har lite boumerangeffekt =)

Tusen tack!!

 

Vi åt tacopaj med tillbehör, drack vin/öl/mojitos och snackade skit.

Så länge sedan nu, alldeles för länge sedan!

 

Imorse var det tidigt uppvak och frukost.

The life of småbarnsföräldrar helt enkelt.

Efter frukost lekte grabbarna lite till och Ralf gav Oliver en kram och puss då han ramlade och blev lite ledsen.

Hur sött var inte det?

När Oliver sedan skulle sova middag sa vi hej då till alla eftersom de skulle bege sig hemåt strax och då kramades småkillarna igen.

LOVE!!!

 

Tusen tack för en supermysig kväll och förmiddag!

Oliver har börjat gå!!!

 

Det är ett tag sedan han tog sina första små stapplande steg.

Men de sista tre-fyra dagarna har han börjat gå längre sträckor utan att ha något att hålla sig i.

Ikväll har han gått extremt mycket. Och han gillar't =)

Det dröjer nog inte lång tid innan det hela går mycket stadigare och mindre ryckigt.

Just nu värmer det mammahjärtat otroligt mycket då jag ser honom "wobbla" framåt.

Det frambringar en hel del skratt också hos både mamman och pappan =)

 

Vår älskade lille Oliver.

Vårt mirakel.

 

<3

Idag är det den där hjärtansdagen igen.

Den upprör, roar, kommersialiseras, skapar sorg osv... den verkar inte lämna någon oberörd.

Själv slogs jag precis av insikten att igår skulle min mormor fyllt 97 år om hon hade levt och farmor samma senare i höst. Tråkigt att de inte fick vara med och möta Oliver. Mormor hann inte möta något av sina barnbarnsbarn =/

 

Jag är sjuk.

Det gör mig mer mottaglig mot alla känslor.

Läste precis en bekants blogg. De förlorade sin lilla son Vide precis när det var dags att åka in och föda.
Dagen innan hade de varit där inne för att de trodde det var på G och ville kolla så allt stod rätt till, men blev hemskickade igen. GDagen efter var det för sent, det lilla hjärtat i den lilla kroppen inne i magen slog inte längre.

Deras drömmar i kras och livet blev svart utan någon ljusning i sikte.

 

För nån månad sedan dog ett par kompisars dotters bästa kompis efter att ha kämpat  mot cancern utan att vinna.

Har ingen personlig relation till den i huvudsak drabbade familjen, men det gör ont att läsa Paulinas uppdateringar om sorgen de känner och Novas längtan efter sin bästa kompis.

En förlust inget barn borde behöva gå igenom i så tidig ålder =/

 

En annan bekant väntade tvillingar varav den ena inte klarade sig.

För att inte riskera livet på Viva som hon döptes till som fortfarande mådde bra fick den döda tvillingen bo kvar i magen tills det var dags att föda.
Idag på hjärtansdagen hade de sin minnesstund. Viva, livet, klockrent namn, växer och mår bra och de har henne att glädja sig åt trots att det ibland måste kännas tungt med tanke på vad de miste.

 

Själv är jag så tacksamt.

Tacksam över mina föräldrar som gett mig en trygg start i livet och villkorslös kärlek och stöttning.

Tacksam över Patrik som valt att dela livet med mig.

Tacksam över vår vackre son Oliver.

Tacksam över vänner som finns där när man behöver dem både i skratt och gråt.

 

Patrik har varit sjuk sedan onsdags eftermiddag.

Hög feber och hosta.

Det har inte blivit bättre ännu, så det ser inte bättre ut än att han kommer få vara hemma från jobbet åtminstone på måndag också, såvida det inte händer nåt mirakulöst över natten.

Inatt drog även min förkylning igång rejält.

Så nu sitter man här med söndersnuten näsa, dock utan feber i alla fall!

 

Så man kan säga att det är ett par tuffa veckor nu för en trött mamma.

Tre veckor på raken utan sovmorgon.

Förra helgen var ju P borta och denna helgen sjuk, så jag har försökt kompensera nu det sista med att lägga mig ännu tidigare på kvällarna.

Inatt sov dock Oliver lite längre i sin egen säng så idag har jag känt mig lite piggare.

I fredags ville jag egentligen bara stänga in mig i ett rum och grina hela dagen =(

Tur man har fint folk i närheten som erbjuder sig att ta O en stund på dagen om jag vill sova, tack!!

 

Idag har vi alltså inte gjort många knop.

Men O har varit på bra humör och sysselsatt sig rätt bra själv medan vi sträckkollade de första 8 avsnitten av serien Lilyhammer via Netflix.

Så jäkla rolig. Skön kontrast mellan Norge och deras sätt att leva och maffiafasonerna från NYC =)

Många garv har det blivit.

Lyckades svänga ihop en supergod middag också; pannbiffar med potatis och gräddsås, samt champinjoner stekt tillsammans med bacon. Till detta lite rårörda lingon.

Oliver fick samma men utan bacon och svamp och han storgillade det - kul!!!

 

Nu är det dags att krypa till kojs och hoppas att denna natten blir en bra natt och att näsan tillåter mig att andas hyfsat i alla fall....

 

 

I lördags var jag bjuden på fest hos Elin eftersom hon precis fyllt 35 år.

Vi gick i samma klass i lågstadiet och har sedan ridit ihop under högstadiet och slutligen spelat fotboll tillsammans under gymnasietiden.

Det roliga är att hon fortfarande umgås med ett helt gäng ur vår lågstadieklass, så festen blev lite av en reunion med en massa folk jag inte sett live på sisådär 15 år =)

 

Oliver vinkade så glatt från mormors famn när jag gick till bussen.

Inte ett dugg ledsen över att mamma skulle ge sig iväg, skönt det!

Tog sedan bussen ända till Järntorget där det blev en promenad sista biten in i Haga där Elin och hennes kille Marcus bor.

Första gången jag var där faktiskt, skäms!!! Men alltid svårt att få ihop tider/dagar som passar alla.

Superfin lägenhet hade de och mysig innergård.

De bjöd på snacks och bubbel innan vi gick ut och åt middag allihop.

 

Middagen ägde rum på VinoTapas. Har varit där ett par gånger tidigare och alltid varit nöjd.

Valde ut fyra tapas att äta och insåg när de kom in att det nog var lite i mesta laget.

Det blev örtmarinerad fläskfilé, enchilladas, knyten med fikon och chevre samt potatas bravas med aioli.

Sedan blev det även en dessert bestående av choklad i ugn med nötter och vaniljglass.

Allt var mycket gott och det var trevligt.

Sedan var Åse snäll och körde hem mig plus att vi som vanligt fastnade och tjötade en hel del i bilen innan jag slutligen klev ur och in hos mamma och pappa.

 

Men tusen tack Elin och Mackan för en supertrevlig kväll!!!