Jag och tre lagkamrater samåkte in till Gbg.

Det var inte helt lätt att hitta parkering, men till slut fick vi en plats nära slottskogsvallen men med direktiv att vi inte kunde få ut bilen förrän efter målgång 24:00.
Eftersom mina lagkamrater inte är kloka nånstans så bjöds det på rätt många garv innan vi ens hunnit ställa av oss sakerna på läktarna. Ösregnet kanske dämpade humöret något, men det slutade precis lagom till start.

På väg framåt mot starten tillsammans med alla andra glada löpare.

Queen - Don't stop me now drar igång och ett leende sprider sig över facet och fötterna börjar stampa.
Sedan byter de till Mötley Crue - Kickstart my heart och startskottet för min startgrupp går och jag tänker, fan de har valt musik enkom för mig ikväll! Så jävla go känsla.

Det också känslan av att natten kommer innehålla så mycket galna goa grejer gör att jag nästan glömmer av halsen som gör ont och dagsformen som inte är alls det jag hoppats på.

 

Loppet känns relativt lätt fram tills Kjellmansgatan och den hemska backen upp till Masthuggskyrkan.

Att det står nån gospelkör och sjunger nån seg kristen låt gör inte saken bättre, men så kommer jag runt kyrkan och får hela den vackra kvällsvyn av Göteborg och jag blir nästan lite salig där och då.

Fan vad vackert Göteborg är, love it!!

Vidare nerför backen, pinnar på när jag har medlut. Vidare nerför Stigbergsliden och mot Järntorget, sedan kommer uppförslutet igen och jag går igenom halva Nordrostpassagen.

Men sedan är det ju bara slottskogen kvar och så i mål.

 

Landar en tid på 54:27.

Känns helt ok.

Målet var satt på runt 52, men eftersom jag inte är helt frisk så är det good enough verkligen.

 

Träffar mina lagkamrate efter ett tag, vi stretchar, byter om och skrattar innan vi sätter oss i bilen med varsin kopp kaffe i väntan på att få rulla ut med bilen.

Pettsson får span på snubbe med bag in box, rullar ner rutan, håller ut koppen och frågar om hon kan få påtår, vilket hon får - med råge.

Får ett sms senare på natten när jag rullar mot nästa äventyr att det är svårt att packa upp väskan när man inte är helt nykter.

 

LOVE these girls.

Ni är bäst!!!

 

Nu har jag jobbat min första vecka efter semester, men sista helgen på semestern kommer jag leva länge på.

 

Fredagen började soft hemma i soffan.
Socialiserade med diverse folk via nätet.
Sedan tog jag mig i kragen och stack till gymmet. Körde milen på 54 min.

Sedan hem och duscha, fixade mat och så kom min vän U hit.

Vi åt, drack bubbelvin och skvallrade om livet.

Sedan tog vi oss in till stan och började vår kväll på Dorsia med lyxiga drinkar.

Dyrt, men gott, ibland får man unna sig och den kvällen var helt klart en sådan kväll.

Sedan gick vi efter tips till Yaki Da för att dansa.

Helt ok ställe i olika våningar och olika rum med olika dansgolv.

Soft stämning och mycket blandat folk; allt från hippie i utsvängda brallor och barfota till små tajta R'n'B-fodral där brösten nästan trillade ut.
Mysig bar ute på gården också med grönska och drinkkaraffer med någon som smakade som lemonad.

Svettig och rolig kväll och U's man var snäll nog att hämta oss med bil i stan på natten =)

 

Lördagen började med att hämta upp barnen.

Sedan lekte vi lite innan vi for ut till Fiskebäck för att de skulle sova hos mormor och morfar.

Hem igen och svida om och ha lite förfest i min ensamhet för att möta upp fotbollstjejerna på pendeln till stan.
Grindstugan var målet för kvällen och coverbandet No Tjafs.
Härlig sommarkväll, glad stämning och bandet var ju helt underbara.

Skrattade så jag grät vid flera tillfällen. Dessutom fick vi gott sällskap av många andra Alebor i blandad ålder.

Så det dansades och sjöngs en hel del i vårt hörn av uteserveringen.

Ett ställe och ett band jag gärna återupplever.

Hamnade otippat på Dancing Dingo senare på natten, men bara ett kort slag, sedan en burgar epå Lasse på Heden och så hem i sommarnatten med ett lyckligt leende på läpparna.

 

Vissa kvällar är bättre än andra.

Visst folk är bättre än andra =)

 

Kärlek till er alla!