Först middag och samtal med min grekiske vän och lite FaceTime ihop med en till ur the greek gang.

Sedan tre dagar med kärleken efter två månader ifrån varandra.

Vi kramades, åt massa mat, kramades, tittade på tv, provade att köra Voi, kramades, åt middag tillsammans med Adonis, promenerade och fikade i Hagaparken, kramades mer och gejmade i en gigantisk spelhall.

Det där med att ha distansförhållande har ju sina för- och nackdelar.

Fördelarna är väl att man inte tröttnar på varandra och att man försöker göra den tid man har tillsammans speciell och är mer närvarande.

Nackdelarna är fler. Man kan inte ses så ofta. Det är lätt att få spöken som måste redas ut. Vardagen finns inte och det blir svårt att landa i ett vi på riktigt. Ibland blir det långa perioder utan möjlighet att ses och det kan vara olika jobbigt för olika personer med olika behov.

Lätt att ha olika förväntningar när man ses som kan bli besvikelser och skapa negativitet.

Just nu måste jag tex tänka på att vara ännu mer här och nu.

Inte låta gamla erfarenheter mixas med rädslor för vad som KANSKE skulle kunna hända i framtiden.

För det blir inte bra. Inte alls bra.

Ibland är det skitsvårt att hålla alla känslor, men speciellt alla tankar under någorlunda kontroll.

Men värt det - alla dagar i veckan!

<3

Tre dygn tillsammans efter nästan två månader ifrån varandra.

Det skall bli obeskrivligt underbart.

Hoppas komma tillbaks till jobbet och heltid igen med laddade batterier.

Och fredag kväll äter vi middag med min favoritgrek :)

Jag har berört detta ämnet innan.

Men då bara genom en kort lista över saker jag själv är tacksam över.

 

Nu efter närvaroträning, terapi och lyssnande på bloggar om närvaro så står det ganska klart att just tacksamhet är en viktig del i att må bra.

Människor som känner stor tacksamhet är lyckligare och mår bättre.

De tenderar också att ge mer av sig själva till andra.

Och ger man så får man oftast också automiatiskt mer tillbaks - en slags gyllene cirkel.

 

Att kunna vara tacksam även i perioder som känns svåra är såklart svårare.

Men om man funderar lite så kan man ju bryta ner det till; vilka delar i mitt liv fungerar bra?

Dem kan man ju vara tacksam över.

Oftast kanske det är saker man inte ens reflekterar över.

Bara den där lilla detaljen som hälsan är ju ganska lätt att förbise om man har en god hälsa.

Och har man sin hälsa har man redan där en stor anledning att känna tacksamhet.

 

När man inte är så bra på något eller något känns svårt.

Vad gör man då?

Jo, man övar.

Så jag övar mig genom att fortsätta skriva ner bra saker som hänt under dagen.

Saker jag är tacksam över.

När det blir mer vana att snabbt själv kunna se dessa saker utan at fundera över det, så kanske listan kommer försvinna, men tills dess vill jag skriva ner och kunna somna med en varm känsla inombords.

 

Jag håller på att lära mig att leva på ett bättre sätt.

Inte vara kostant i maxfart.

Hitta sätt att varva ner med jämna mellanrum och ge mig tid att känna efter; vad händer här och nu.

För att göra detta krävs både motivation och tålamod.

Om man har levt på ett sätt hela sitt vuxna liv gör man ju inte en helomvändning på en kvart.

 

Till min hjälp har jag:

Familj, partner och vänner som stöttar

Terapi

Medicin

Yoga

Mindfulness

Appar som handlar om känslor och närvaro i nuet

Motion

Mer sömn

 

Sedan drygt två veckor har jag en ny vana och det är att gå undan 10-15 min en eller två gånger under arbetstid för att meditera/öva mindfulness.

Detta har redan gett resultat i att jag inte kommer upp i lika höga stresspåslag.

Oftast mediterar jag eller yogar även hemma på kvällen vilket gör att jag slappnar av ännu mer innan läggdags och sover lite lugnare.

 

Stenhårda träningspass med fokus på att ständigt förbättra sig byttes redan i höstas mot långpromenader, lugnare pass och nu även mycket yoga, vilket både gör kroppen smidigare, öppnar upp chakran och skapar ett helt annat mentalt fokus.

 

Att lyssna på människor som talar om svåra saker och hur vi gör för att vara mer närvarande är också till stor hjälp.

Just nu är favoriterna poddarna; Björn & Navid och Närvaropodden.

Ett citat som är tänkvärt är: "Att vara bittter är som att svälja gift och hoppas att någon annan skall dö". För om man håller fast vid det förflutnas missräkningar och blir bitter så tar man sakta livsglädjen ifrån sig själv. Och där vill nog ingen hamna medvetet.

 

Och även den som tränat att vara närvarande i många år kan ju handla i affekt och bli påverkad och agera ut, men hittar oftast ganska snabbt tillbaks till sin tabilitet igen.

Det vill jag också göra. Hitta ett sätt att mycket mer låta saker bara fara förbi mig, istället för att ta in allt och bli påverkad av dem på ett negativt sätt.

Om exakt en vecka står jag på scen igen, för första gången på 9-10 år.

Mitt gamla band Unhealth körde igång igen våren -17 och har koncentrerat oss på att spela in lite nytt material i studion.

Nu är det dags att se hur detta tas emot av publiken.

 

Sticky Fingers, Top Floor fredag 15:e mars.

Tillsammans med Transport League och Snakeskin Angels.

Det kommer bli fett och tungt och svettigt.

 

Och jag är nervös som fan :)