Knäoperation

Igår var det äntligen dags för första operation. Domen efter mitt besök hos ortopedispecialist var att korsbandet var av och beslutet togs att göra två operationer; en för att rensa bort skräp som låg ivägen för full sträckning vilket gör att jag haltar när jag går och en större för att fixa korsbandet vid senare tillfälle.


Kom in på sjukan nio på morgon.
Operation strax efter halv ett. Blev sövd för första ggn, lite nervös för just det.
Vaknade på uppvak med ett fint bandage runt knät och goda nyheter; korsband bara delvis av och eventuellt behöver vi inte göra operation nummer två.
Och att jag nu har de bästa förutsättningar för en lyckad rehab.
Det var en STOR sten som föll från axlarna.

Utskriven vid halv fyra och kände mig mer rörlig redan då än när jag gick till sjukhuset på morgonen.
Men kommer ta det lugnt denna v och inte gå mer än nödvändigt och göra mina övningar ordentligt.
Lördag lunch har jag första tid hos sjukgymnasten igen efter op.

All oro och ångest jag burit på om hur jag skall lösa allt med barn och jobb och det dagliga livet efter den stora operationen är nu borta.
Vilken lättnad!!


Knäröntgen

Idag i posten låg ett brev från Lundby sjukhus.

Min remiss för röntgen av knä hade godkänts, så 7:e september får jag äntligen veta vad som är fel.

Har fortfarande svårt att sträcka ut benet 100% vilket gör att jag haltar lätt när jag går.
Har börjat jogga ett par minuter på varje cardiopass och det känns ok, men sjukt rädd för att trampa snett och förvärra det igen.

Men om nån månad kanske man kan löpa hälften av tiden och sedan öka successivt :)

Det blir bra till slut!


Midnattsloppet 2016

Jag och tre lagkamrater samåkte in till Gbg.
Det var inte helt lätt att hitta parkering, men till slut fick vi en plats nära slottskogsvallen men med direktiv att vi inte kunde få ut bilen förrän efter målgång 24:00.
Eftersom mina lagkamrater inte är kloka nånstans så bjöds det på rätt många garv innan vi ens hunnit ställa av oss sakerna på läktarna. Ösregnet kanske dämpade humöret något, men det slutade precis lagom till start.

På väg framåt mot starten tillsammans med alla andra glada löpare.
Queen - Don't stop me now drar igång och ett leende sprider sig över facet och fötterna börjar stampa.
Sedan byter de till Mötley Crue - Kickstart my heart och startskottet för min startgrupp går och jag tänker, fan de har valt musik enkom för mig ikväll! Så jävla go känsla.
Det också känslan av att natten kommer innehålla så mycket galna goa grejer gör att jag nästan glömmer av halsen som gör ont och dagsformen som inte är alls det jag hoppats på.
 
Loppet känns relativt lätt fram tills Kjellmansgatan och den hemska backen upp till Masthuggskyrkan.
Att det står nån gospelkör och sjunger nån seg kristen låt gör inte saken bättre, men så kommer jag runt kyrkan och får hela den vackra kvällsvyn av Göteborg och jag blir nästan lite salig där och då.
Fan vad vackert Göteborg är, love it!!
Vidare nerför backen, pinnar på när jag har medlut. Vidare nerför Stigbergsliden och mot Järntorget, sedan kommer uppförslutet igen och jag går igenom halva Nordrostpassagen.
Men sedan är det ju bara slottskogen kvar och så i mål.
 
Landar en tid på 54:27.
Känns helt ok.
Målet var satt på runt 52, men eftersom jag inte är helt frisk så är det good enough verkligen.
 
Träffar mina lagkamrate efter ett tag, vi stretchar, byter om och skrattar innan vi sätter oss i bilen med varsin kopp kaffe i väntan på att få rulla ut med bilen.
Pettsson får span på snubbe med bag in box, rullar ner rutan, håller ut koppen och frågar om hon kan få påtår, vilket hon får - med råge.
Får ett sms senare på natten när jag rullar mot nästa äventyr att det är svårt att packa upp väskan när man inte är helt nykter.
 
LOVE these girls.
Ni är bäst!!!
 

Göteborgsvarvet 2016

I början av förr sommaren skulle jag bara gå in och titta på vad kompisar haft för tider på varvet.
Något hände och vips hade jag betalat för en startplats.
Detta framkallade en viss ångest eftersom jag tyckter två mil är på tok för långt.
 
Nåväl året har bestått av ganska mycket träning och 2016 av extremt mycket träning p.g.a helt andra orsaker.
Men summeringen är ju ändå att jag nu inför varvet var i väldigt bra form och 12 kg lättare.
Hade satt målet ganska lågt - runt på under 2½ timme och komma i mål.
Önskan var att klara det på 2 h och 15 minuter.
Längsta träningssträckan i benen var 15 kilometer vid ett tillfälle, annars milen samt lite intervallpass.
En sträckning i vänster lår från fotbollen satte dock stopp för intensiv löpträning de sista 1½ månaderna och istället crostrainer + ett löppass/vecka.
 
Uppladdning
På fredagen körde jag ett kort styrkepass på gymmet.
Sedan åkte jag til stan för att gå på konsert.
Laddade med vatten och jordnötter.
Samt pastasallad i mängd.
 
Tävlingsdag
Vi var fyra ifrån damlaget som sammanstrålade på pendeln in mot Göteborg.
Första som startade kom igång en dryg timme före mig som startade sist av oss fyra.
Vädret var lite lurigt, ömsom sol och ömsom regnmoln, men totalt sett bästa löparväder; ca 14 grader, nästan ingen vind och inte så mycket sol.
 
Loppet
15:19 gick min start.
Körde på i ett lagom tempo från start och tänkte att jag håller det så länge jag orkar, men i alla fall 15 km innan jag börjar ta pw-intervaller.
Backarna tog jag med korta steg och bra hållning, ville behålla löpsteget och andningen.
Rullade på i högre tempo i nedförsbackarna.
Väl framme vid Sannegårdshamnen (drygt 9 km) stod fru Comazzi och hejade och boostade mig med en minikexchoklad. Dessutom fick jag veta tiden av henne för jag hade ingen klocka själv.
50 minuter och över 9 km i benen och jag kände mig pigg fortfrande, så det kändes ju som en bra inledning av loppet.
 
Vid Götaälvbron kom duggregnet. Skönt - mer syre i luften - energikick.
Hittade en lagkompis man utanför Dubliners på väg mot Avenyn.
Sista delen avAvenyn var seg som fan, men upp och runt Poseidon kom jag och sedan var det fullt sjå att inte snubbla på alla kastade svampar på marken.
Vid slutet av Vasagatan kom en skylt om att vi kommit 19 km. Jag kände som om jag fuskat en genväg eftersom jag missat ett par kyltar längs vägen.
Det kändes ju genast lättare när man "kapat" av 1-2 km på totalen rent mentalt.
 
Tillbaks mot Slottskogen och målområdet.
Över leden och där fick jag försöka peppa igång publiken till att peppa oss för de var bara tysta där de stod och såg trötta ut.
Vid sista km-markeringen fanns en klocka - 17:14 - WTF?
Det var då jag insåg, loppet var görbart på 2 timmar. Jag struntade i sista vätskekontrollen och tänkte, nu springer jag på det ista.
Grymt skön känsla att komma in på Slottskogsvallens fjädrande underlag och se målet där framme.
Armarna upp i luften, horns up, och så öka stegfrekvensen sista 100 m.
 
Kom i mål 2h och 35 sekunder.
SÅ JÄVLA NÖJD!!!
 
I'll be back next year - i en bättre startgrupp =)
 
 
Springer in i Sannegårdshamnen med dryga 9 km i benen och känner mig pigg och otroligt glad.
 
Valet föll på löparkjol och långärmad tröja, bra val!
Selfie i målområdet med medalj och lyckorus och en fantastisk tid i mina mått mätt =)
 
 

Idag händer det för första gången




Tantfotboll och renovering

Idag var jag med och spelade min andra 7-mannamatch med damerna för säsongen.
Och shit vad bra det gick idag, vinst med 9-0.
Mycket roligt!!
Det kändes rätt bra hela matchen igenom faktiskt trots att vaderna kändes som bly under uppvärmningen på det ganska tungsprungna gräset.
Hann t.o.m. stanna upp ett par gånger och inte bara stressa iväg bollen.
Gott för självförtroendet med en sådan här match i ryggen!
 
Renoveringen börjar närma sig sitt slut.
Tvättmaskin och vatten blev inkopplade idag tack och lov, för nu är tvättberget enormt.
Slängde på en tvätt med träningskläder direkt när jag kom hem.
Imorgon får det nog bli en mörktvätt så ungarna och maken har något att ta på sig.
Sedan är det lite småpill kvar samt lite åtgärder av småmissar på färdiga rum.
Förhoppningsvis kanske allt är klart under nästa vecka.

En vecka i Fiskebäck.

I måndags förmiddags packade jag och ungarna in oss i bilen igen och åkte ut till mamma och pappa för att bo där hela veckan, då rivningen drog igång i tvättstugan.
Det blev en vecka med rätt mycket olika aktiviteter.
Måndagen blev relativt lugn. Jag var på Frölunda Torg och skulle byta lite plagg på Polarn och spontanshoppade på HM och Lindex.
Till barnen såklart =)
 
På tisdagen var jag och åt lunch med mina gamla kollegor på patent.
Mycket trevligt om än med lite kallare vindar blåsande inom bolaget mot när jag var där för tio år sedan.
Sådant är ju alltid trist!
Kvällen spenderade jag och Oliver med hans kompis Felix och pappa Rohan.
De bjöd på god lax och fika på kringlor med smör, mums!
Oliver ville inte gärna åka därifrån trots att klockan var efter normal läggtid, för han ville så gärna leka mer med Felix.
 
På onsdagen var vi en sväng på lekplatsen på förmiddagen då det äntligen var lite sol.
Rasmus var glad över att få komma ur vagnen och krypa runt lite i sandlådan själv.
Oliver hittade en lekkompis i samma ålder och tillsammans sprang de i de långa vattenrännorna ute på ängen.
Tungt för benen var kommentaren efteråt när en trött oliv skulle ta sig uppför branta skogsbacken tillbaks hem till mormor och morfar igen.
 
Torsdagen bjöd på regn och halv storm, så vi flydde in i ett bergrum.
Muséet Aeroseum närmare bestämt där det finns en massa helikoptrar och flygplan samt info om desamma och om andra världskriget mm.
Mycket populärt hos bägge barnen, speciellt lekhörnan och de helikoptrar man kunde provsitta i.
Jag tyckte också det var kul eftersom jag inte varit där tidigare, så nu laddar vi för ett återbesök under barnens flyghelg i juni.
Kvällen innebar löpning för min del. Provlöpning av bansträckningen till Fiskebäcksloppet.
Så vi var ca 25 löpare som samlades nere på tippen. Kallt som fan och snålblåst.
Men så var vi iväg och döm om min förvåning när jag klockade in på 59:52 trots vinden och förkylning.
Det finns hopp för tanten ännu!!
 
Fredagen blev en lugn förmiddag och vi avslutade vår vistelse med våffellunch.
På vägen hem stannade vi till och räckte över två proppfulla matkassar till en familj som bett om hjälp via Giving People då månaden kört ihop sig och de inte hade pengar över till mat.
Det var en mycket glad och tacksam mamma som mötte mig. Hoppas att det räcker länge och att de extra små sakerna i kassarna satte guldkant på deras helg.
Skönt att vara hemma i sitt eget hem igen efter fyra nätter hos mams och paps. Borta bra, men hemma bäst.
Min fredagskväll bestod av fotbollsmatch i damernas 7-mannaserie.
Vi mötte Qviding hemma och deras lag bestod av vad som såg ut att vara juniorer. Rätt så ovanligt i denna serie. Medelåldern brukar ju ligga på runt 35. Vår medelålder för dagen låg nog runt 40.
Tydligen kom de med en del nedlåtande kommentarer om oss p.g.a åldern, så många var ordentligt uppretade.
Själv störde jag mig mest på puttandet med raka armar av deras forwards.
Konstigt ändå, jag har rätt hett temparement överallt utom just på fotbollsplan, då jag kanske hade behövt det som mest för att tagga till lite extra....
 
Well... en fullspäckad vecka har det varit!
 

Dödar sockermonstret

Försöker igen med att skärpa till mig och skapa sundare vanor. Träningen är igång och har de sista två veckorna kört nästan en lång powerwalk varje dag som jag inte kört annan träning. Högintensivt blir det på tisdagarna då det är Box och gärna en dag till i veckan. Annars promenader, yoga och bodybalance.

Kosten har jag skött klanderfritt i tre dagar nu och väntar hem paket med tredagarsfasta och lite soppor och shakes att byta två mål om dagen mot i 14 dagar. Hoppas att det skall underlätta för mig med att döda sockermonstret. I slutet av mars skall vi på bröllop och det hade varit skönt att slippa köpa ny klänning!

Slutkörd

Lite bättre sömn inatt men det känns att man är inne på en vecka nu med 6-7 uppvak/natt.
Har mått illa idag med, misstänker sömnbrist. 
Stålsatte mig och stack och tränade ändå.

Körde på bra. 15 minuter cross i bra tempo. Sedan 30 minuter blandad jogg och pw. Sprang ca 12 min totalt och i högre tempo än sist. Hoppas knäna håller!
Avslutade med 10 minuter cross.

Resultat 600 kcal brända på 55 minuter och svetten rann om mig.
Gott!!!

Nu ligger jag redan i sängen och hoppas få nån extra timmes sammanhängande sömn inatt.

Svacka, men nu kör jag igen!

Hade en svacka kostmässigt förra veckan, veckan efter Oliver varit sjuk.
Skyller på mental och fysisk trötthet efter att ha haft båda barnen hemma hela dagarna och då inte vid sitt vanliga glada humör....
Alla kan ju ha en svacka, huvudsaken är ju att man kommer ur den igen =)
 
Så nu kör jag med bra kost och mycket motion igen.
Framförallt är det kosten som blir lidande så fort jag hamnar i svackor.
 
Ett rejält bakslag är dock att jag fått ont i knäna efter att jag pressade med lite för många minuter löpning för två veckor sedan.
Såpass ont att det är lite svårt att gå i raskt tempo till en början innan jag blivit ordentligt varm.
Surt, men det är bara att bita ihop och köra pw, crosstrainer och cykel tills jag lättat helt enkelt.
Och köpa nya skor och hoppas att även det kan underlätta.
 
 

Lättar lite

Nu skall det handla om mig denna gång.
Och min viktresa mot lättare ben och löpning och så småningom fotboll igen.
Har varit rätt duktig de sista tre veckorna och tränat minst fem dagar/vecka.
Träning nu betyder raska promenader typ, inte som förr när det kanske var ett tufft intervallpass eller ett långpass på över milen.
Men man får ju börja någonstans.
 
Idag blev det en svettig kvart på crosstrainern + 30 minuters rask promenad där jag smög in jogg var 4-5:e minut bara för att känna på det.
Det känns att jag är för tung för att börja jogga längre sammanhängande tid, men skönt att få lite annat flås än det från promenaderna.
Fortsätter så då jag joggar att bara lägga in 1-2 minuter med mellanrum så jag inte belastar knän och leder för mycket.
 
Men vågen går stadigt nedåt.
Minus drygt tre kilo på dessa veckor känns helt ok.
Har ju försökt hålla kosten hyfsad också, men visst har det slunkit ner både nån kaka och glass, men inte i de hysteriska mängder som innan.
 
Heja mig!

Igång!

Äntligen igång med motion igen.
Kör små korta pass för mammamagen via en app på telefonen.
Detta för att få muskulaturen att gå ihop igen och stärka hela bål/bäcken efter graviditeterna.
Dessutom har jag nu tre dagar i rad kommit ut på raska promenader, totalt 1,7 mil so far.
Känns gött!!!
 
Det plus att jag faktiskt skärpt mig lite med maten har resulterat i några hekton neråt på vågen.
Så nu är det bara att hålla i och skynda långsamt.
Målet är att hamna runt 70-strecket till årsskiftet och sedan ner till 65 tills det är dags att börja jobba igen i augusti 2015. Alltså inte så bråttom.
Startvikt?
Jodå den låg på hela 79 kilo... bara fyra kg mindre än precis innan Resmus föddes... hejdå choklad!

3 kilo på tre veckor

Det var resultatet av mitt deltidspulverätande.
Helt ok.
Nu blir det mer vanlig kost, men kanske en pulversoppa eller shake till mellanmål imellanåt.
Hoppas också att detta småsnoriga i näsan släpper så jag kan fortsätta springa!

Semester!

Nu har jag ytterligare två veckors semester.
Så skönt det skall bli.
Detta i samband med att Oliver skall skolas in på dagis och jag verkligen vill få vara med om detta.
 
Första morgonen startade tidigt, men det var gött att komma ut på promenad redan tjugo över sju efter frukost.
Promenaden gick förbi bondgården med hästarna, längs med älven där vi klappade på kossor bort till affären där lite smått inhandlades och så hem igen.
Drygt 8 km blev det och härligt väder, ingen blåst och lagom varmt.
 
Väl hemma fixade jag lite i trädgården med kanttrimmaren.
Synd bara att man bara kan hålla på ca 15 minuter innan batteriet dör.
Nu står den på laddning i alla fall så jag kan köra ett race till imorgon.
Efter en snabb mellanmålspaus gick jag på grannens gräs.
Så nu ser även deras trädgård ok ut.
Strax efter det kom regnet, så det var bra att vår dag startade tidigt.
 
Kvällens middag blev grillad entrecote med bearnaisesås, sallad och ett glas rött.
Och till filmmyset blir det ostbricka med lite hemlagad marmelad samt oliver.
Smask!

2:a veckan

Vägde in på 71,1 kg igår morse.
Exakt två kilo ner på två veckor.
Hade väl hoppats på lite mer, men efter helgens utsvävningar så förstår jag ju varför det inte blev så.
Nu vill jag ju inte heller hetsbanta, men dessa tre veckor var ju meningen att jag skulle hålla mig strikt under vardagarna i alla fall.
 
Well.. det positiva är:
1. Jag har lättat lite. Varje kilo som försvinner gör det lättare att springa.
2. Jag har kommit igång hyfsat med träning igen.
3. Jag har inte ätit mycket godis eller annat smask. Lite chips i lördags och några jellybeans på jobbet totalt på två veckor.
4. Jag har tänkt mig mer för vad det gäller all mat och därför inte heller tokätit som jag gjort innan!
 
Fyra mycket positiva punkter =)
 
En vecka kvar och nu skall jag hålla den så strikt jag bara kan.
Inte svårt under arbetstid, men svårt på kvällarna hemma samt att tänka mig för under helgen då jag bara äter "riktig" mat.

No pain, no gain!

Idag har jag varit hos min kompis David Long på Femmans Sports ortopediklinik.
Fick till slut tummen ur och bokade en tid för att se vad som är galet med min korsrygg.
Det var som jag misstänkte.
Graviditeten är det som ställt till det och han sa att allt låg lite huller om buller.
Fick lägga mig på britsen och han masserade med HÅRDA tag in någon form av värmande liniment/olja.
Ont som fan gjorde det. Kom både skrik och tårar från mitt håll och jag sa att jag mycket hellre tog en förlossning till istället för den där tortyren.
Som vanligt skrattade han bara åt mig.
 
När ryggen väl var uppvärmd knäcka han lite.
Först med tryck platt ner mot britsen.
Sedan fick jag ligga på sidan med ena benet uppdraget och vrida ner ryggen mot britsen så drog han isär.
Lät som ett helt pärlband drogs ut ungefär.
Läskigt.
Men det tog inte mycket mer än fem minuter och det var ju gött.
Dessutom kändes ryggen mindre stel direkt, så nu hoppas jag att även smärtorna håller sig borta.
 
Kommer inte behöva uppföljningsbesök, men han rådde mig att köpa en pilatesboll och sitta på den 20 minuter varje dag för att ge ryggen och bålens muskulatur en chans att samverka och stärka upp sig.
Så skulle jag nog slippa framtida besvär.
Behöver jag säga att jag lämnade Femmans Sport med en pilatesboll?
 

1:a veckan

En vecka har jag nu kört med Allevo till lunch och två mellanmål på vardagarna.
Utöver det lite mindre portioner vanlig mat till frukost och lunch samt nästan inget smask alls.
Reultatet visade sig på vågen i måndags morse vd invägning.
-1,9 kg.

Så nu hoppas jag på ytterligare ca 3 kg ner på de sista två veckorna.
Det gör i så fall att jag hamnar på en vikt på runt 68 kg, vilket kommer kännas lite humanare för mina knän.
 
Har kört två täningspass under tiden so far.
Shit vilken skillnad när man ligger på såpass mycket i energiunderskott varje dag.
Ingen högintensiv träning alltså utan lätt styrketräning för hela kroppen med fria vikter samt lite jogg/pw.
Men det duger gott.
Huvudsaken är att jag rör lite på mig också.
Sedan kan jag ta i mer när jag återgår till mer normalt kaloriintag igen.
 
Känns skönt att ända ha tagit tag i saker och ting med förhoppning att må bättre!
Idag är det ryggen som skall få sig en titt.
Förhoppningsvis får jag veta vad om är fel och få övningar att göra för att den skall bli bättre, sedan kanske jag kan sova normalt igen utan smärtor =)

Att bli av med övervikten.

För en vecka sedan tog jag ett beslut.
Att bli av med min övervikt.
För ja, jag är överviktig, enligt BMI.
BMI kanske inte alltid är ett bra mått, men för en normal människa så funkar det hyfsat tycker jag.
Är du i min size och vikt men kroppsbyggare då kanske det inte funkar riktigt lika bra.
Men jag tror de flesta som säger att man inte kan gå efter BMI helt enkelt kanske inte vill inse vart de hamnat på skalan helt enkelt.
För om jag är överviktig, så betyder ju det att många som tycker de "bara" är överviktiga hamnar på delen "fetma" istället och där är ju inte speciellt kul att vara. Risk för sjukdomar som diabetes och annat.
 
Jag kan inte heller säga att jag är en människa som kämpat med min vikt, testat miljarder olika dieter/bantningskurer osv.
När jag var yngre tränade jag mycket och åt mycket, men mest mat och en del godis också i ofs, men inte i den mängd som det har kommit att bli senare i livet.
Efter gymnasiet sommarjobbade jag på Pååls bröd och den första sommaren ökade jag 8 kg i vikt för att jag åt kaffebröd tills jag skämdes.
 
För 5-6 år sedan fick jag nog av de där extra 8-10 kg som dundrat på min kropp efter gymnasiet och jag tog tag i mig själv. Körde slaviskt notering av allt jag åt med hjälp av Viktklubb.se och tränade regelbundet igen.
Kanske mer än regelbundet i ofs för jag brukade köra 5 pass i veckan ungefär.
Första månaden hände ingenting och motivationen höll på att dö, men ett halvår senare var jag 10 kg lättare och såg riktigt slimmad ut!
Men som de lärde säger, det tar ju ca ett år att bryta en vana och sedan ytterligare ett år att hålla den nya vanan innan man kan skänna sig safe, så sakta men säkert började jag öka i tyngd.
Foto: Lars Segerström. Taget i mars 2008.
 
När jag blev gravid var vikten 64 kg. Normalviktig och ganska nöjd med hur kroppen såg ut då.
Under en graviditet äter man ju bra kost och allsidig kost och skall inteens börja fundera på att räkna kalorier.
Det enda jag försökte tänka på så länge som möjligt var att inte "unna" mig en massa skit under svepskälet att jag ändå skulle bli tjock.
Det resulterade i att jag endast gick upp 11-12 kg, så jag var på mitt livs all time high när Oliver föddes.
76 kg ca. 6 kg av dem försvann i samband med förlossningen, så min resa mot 64-65kg startade på 70 kg.
 
Många, långa promenader blev det under våren och sommaren 2012.
Men det blev också väldigt mycket choklad och kakor och annat crap.
När jag väl kom igång och började spela fotboll igen skärpte jag till mig och var då nere på 66kg - nästan i mål.
Och jag var dessutom i bra form, såpass bra att jag snart trodde jag skulle få ta en plats i laguppställning till match.
Då kom det trista dråpslaget som sabbade allt. Jag blev förkyld och förkylningen hängde kvar från augusti till februari/mars 2013.
Under denna tiden åt jag hejdlöst med skit, större portioner av de vanliga målen, tränade i stort sett ingenting p.g.a den envetna förkylningen och mådde allmänt kasst. På gränsen till deprimerad samt konstant trött.
 
Nu har jag insett att för att bryta denna riktigt dåliga trend måste jag göra något, för mig, extremt.
Har därför köpt på mig måltidsersättning i pulverform som jag nu under tre veckor kommer byta ut mellanmål och lunch imot.
En vanlig dag nu ser ut såhär:
En knäckemacka med kaviar och ett kokt ägg till frukost.
Pulvershake till mellis.
Pulversoppa till lunch.
Pulvershake till mellis.
Vanlig middag hemma på kvällen, men i normalportion.
+ en jäkla massa vatten under hela vakna tiden.
= ett kaloriintag på ca 1000 kcal/dag.
 
På helgerna kommer jag äta normalt, men tänka på storleken på portionerna samt vad extra jag stoppar i mig.
Försöka hålla mig undan godis och glass så mycket som möjligt för att bryta sockerberoendet.
 
Syftet med dessa veckors kickstart är att:
Bryta tvärt med mina dåliga vanor.
Minska magsäcken så att normala portioner känns mättande.
Tappa ett par kilon i snabb takt så att jag kan springa igen utan att få ont i knäna.
 
Så efter dessa första veckor blir det tillbaks till vanlig mat och komma igång med träning igen, för det är ju när jag tränar som jag mår allra bäst + att kroppen behöver det för att orka alla andra dagliga påfrestningar.
Eventuellt måste jag checka upp min rygg som spökat ända sedan Oliver föddes också.
För är det så att det kanske skall bli ett syskon i framtiden vill jag ha bästa utgångsläge för ytterligare en lätt graviditet!
 
Önska mig lycka till och stötta mig genom att inte bjuda mig på godsaker!
TACK!

Sträckning i sätesmuskeln

Var och spelade fotboll igår igen.
Vi var två "gamlingar" bland alla tonåringar.
Allt var frid och fröjd tills vi skulle göra ruscher över målområdet i ett par minuter.
Uppdelade på tre grupper så man hann vila i ca 20 sekunder innan det var dags för nästa löpintervall.
Tränaren var inspirerad av tisdagens träning då en friidrottstränare varit där och pratat löpteknik.
Alltså gjorde vi stegringslöpning (höga knäuppdrag och bra armpendling) i ca 6-8 meter först och sedan maxa resten av sträckan som var kvar.
Första två vändorna känd ejag mig stark och snabb. Det är härligt med stegringslöpning då det känns som om benen verkligen fjädrar under en.
Men sedan kom känningen i höger sätesmuskel som så många gånger tidigare då jag ruschat =/

Det kändes inte så illa så jag körde klart hela träningen.
Körde dock rätt lugnt i slutet och aktade mig för att göra löpningar där jag ryckte i fart.
Så det kändes ändå hyfsat när jag gick hem.
 
Men inatt hade jag väldigt ont. Konstant molande värk som en sjuhelvetes träningsvärk efter ett tungt benpass.
När jag skulle upp i morse kunde jag knappt gå normalt, än mindre sitta bra.
Illa. Det är ju seriepremiär på söndag. Det har blivit något bättre under dagen så jag hoppas fortfarande på det bästa. Skall nog sätta mig en sväng i jacuzzin imorgon när vi är och badar om den inte är avstängd som sist.
 
Någon som har bra tips på hur man snabbt återhämtar sig efter en sträckning?
Nu sitter den ju så dumt att det är svårt med både promenad, löpning och styrketräning av underkroppen =(

Förra veckans träning

Bra vecka även förra veckan.
Det känns gott att jag håller i träningsstatistiken och inte dippar.
Fick ihop 3 mils löpning/promenader.
Tre pass styrketräning och ett fotbollspass - första på länge.
Skönt!!
Vikten bara ökar dock, trots att jag tycker jag håller igen på smask nu mot för en månad sedan.
Det är mentalt jobbigt.
Men vågen är ju inte allt... synd bara att magen ofta ser ut som när jag var gravid i femte, sjätte månaden ha ha.

Tidigare inlägg