Idag har jag varit hos min kompis David Long på Femmans Sports ortopediklinik.

Fick till slut tummen ur och bokade en tid för att se vad som är galet med min korsrygg.

Det var som jag misstänkte.

Graviditeten är det som ställt till det och han sa att allt låg lite huller om buller.

Fick lägga mig på britsen och han masserade med HÅRDA tag in någon form av värmande liniment/olja.

Ont som fan gjorde det. Kom både skrik och tårar från mitt håll och jag sa att jag mycket hellre tog en förlossning till istället för den där tortyren.

Som vanligt skrattade han bara åt mig.

 

När ryggen väl var uppvärmd knäcka han lite.

Först med tryck platt ner mot britsen.

Sedan fick jag ligga på sidan med ena benet uppdraget och vrida ner ryggen mot britsen så drog han isär.

Lät som ett helt pärlband drogs ut ungefär.

Läskigt.

Men det tog inte mycket mer än fem minuter och det var ju gött.

Dessutom kändes ryggen mindre stel direkt, så nu hoppas jag att även smärtorna håller sig borta.

 

Kommer inte behöva uppföljningsbesök, men han rådde mig att köpa en pilatesboll och sitta på den 20 minuter varje dag för att ge ryggen och bålens muskulatur en chans att samverka och stärka upp sig.

Så skulle jag nog slippa framtida besvär.

Behöver jag säga att jag lämnade Femmans Sport med en pilatesboll?

 

En vecka har jag nu kört med Allevo till lunch och två mellanmål på vardagarna.

Utöver det lite mindre portioner vanlig mat till frukost och lunch samt nästan inget smask alls.

Reultatet visade sig på vågen i måndags morse vd invägning.

-1,9 kg.

Så nu hoppas jag på ytterligare ca 3 kg ner på de sista två veckorna.

Det gör i så fall att jag hamnar på en vikt på runt 68 kg, vilket kommer kännas lite humanare för mina knän.

 

Har kört två täningspass under tiden so far.

Shit vilken skillnad när man ligger på såpass mycket i energiunderskott varje dag.

Ingen högintensiv träning alltså utan lätt styrketräning för hela kroppen med fria vikter samt lite jogg/pw.

Men det duger gott.

Huvudsaken är att jag rör lite på mig också.

Sedan kan jag ta i mer när jag återgår till mer normalt kaloriintag igen.

 

Känns skönt att ända ha tagit tag i saker och ting med förhoppning att må bättre!

Idag är det ryggen som skall få sig en titt.

Förhoppningsvis får jag veta vad om är fel och få övningar att göra för att den skall bli bättre, sedan kanske jag kan sova normalt igen utan smärtor =)

Förra lördagen var vi på sommarens tredje bröllop.

Summer of looove.

Det var Hasse och Tanja som slog till.

De hade varit i rådhuset och gift sig på eftermiddagen och anlände till festlokalen i stil.

Hasse chockade alla genom att ha klippt av sig hästsvansen. Det gick ett sus genom alla närvarande när han klev ur bilen. Inte snällt att bräda bruden sådär!!

Båda var strålande fina i femtiotalstappning med rocknrolltouch.

Middagen hölls inne på Hällesåkers IF's klubbstuga.

Det bjöds på en jättegod buffé med kyckling, lax, olika sallader, chevremuffin, västerbottenpaj samt mumsiga såser. Allt var väldigt gott och jag tog givetvis påfyllning.

Till maten bjöds på rosévin eller öl efter tycke och smak.

Brudens mor höll ett kort, men med huvudet på spiken-tal till Hasse 

- "Välkommen in i familjen!".

Så mycket mer behövde väl inte sägas?

 

Sedan blev det dags för brudparet att skära och mata varandra med tårta.

Och när alla mumsat tårta blev det bröllopsvals.

Inte ett öga var torrt då man såg hur rörda de lyckliga tu själva var där de stod och vaggade i varandras armar.

Underbart!

 

Festen då?

Joråsåatte... brudparet träffades ju på Mopperock fem år tidigare, sista året festivalen hölls.

Så de hade önskat att kanske köra en repris på festivalen till deras ära.

Sagt och gjort, Tony, Hasse och en kille till drog alltså igång igen och hade slitit som djur hela veckan inför bröllopet för att få området festivalklart.

Bakom HIF's klubbstuga ligger nämligen Hällesåkers Folkets Park.

En söt liten park som man når genom en trappa ner bredvid klubbhuset.

Festival of looove.

 

Hasses band May's Hounds lirade klockan nio. Då stod alla bröllopsgäster i publiken med öl från den doggybag man fick med sig från middagen.

Det svängde som vanligt och vi bjöds på en överraskning i form av en inofficiell vigselceremoni från scenen inför allt folk som fanns på plats.

Jubel och applåder!!

 

Andra band som spelade var Jävlaranamma. Riktig roliga faktiskt.

Och som avslutning skulle ett hemligt band spela. Detta hade vi redan räknat ut vilka de var eftersom Adde och Martin dök in under middagen för att fråga om något.

Bandet var alltså Hardcore Superstar.

Jävlar vilket ös från första sekund!! Fattar att Jocke måste springa en hel del för att orka hålla det tempot och kunna sjunga samtidigt!

Ett par låtar in i deras set blev jag väldigt trött och vi tackade för en underbar kväll och begav oss hemåt i den ljumma sommarnatten.

 

 

Igår utflyktade vi hela dagen.

Först in en snabbis i Nordstan där P bytte in tvspelskonsoller och spel mot en ny Iphone då hans display gått trasig efter att Oliver kastat den i backen.

Sedan tog vi en runda på Åhléns.

Jag hittade inget alls på rean, men P hittade en snygg skjorta.

Då HM's butik var drabbad av det myckna regnet var jag tvungen att titta till vår butik, men den hade som tur var klarat sig!

 

När O fått i sig lunch åkte vi vidare norrut på äventyr.

Siktet var inställt på Ängön där min gamla kompis Elin skulle ha lite utställning av sin glaskonst.

Turen gick över Tjörn och Orust. Sedan färjan över till Malö och så var vi till slut över på Flatön som övergår i Ängön.

Tack vare smarta avtagsskyltar med numrering var det enkelt att hitta.

Mycket fint sommarhus familjen har där ute!

Mycket fint fanns det i glas att titta på och köpa också.

Speciellt tårtfaten med infällt mönster av tårtduk är en av mina favoriter samt de underbara mingelglasen med pipar att dricka ur.

Oliver sprang och lekte på gräsmattan, försökte attackklappa stackars katten som låg kopplad ute.

Sedan hittade han sandlådan och lite bilar och var nöjd där ett tag.

Efter det var det skottkärran som fick sig ett par varv runt trädgården.

Så mycket energi i denna lilla kropp!

Vi hann prata en hel del med både Elin och Mackan, kul kul!

De hade haft en fullspäckad dag med bouleturnering först på morgonen, sedan öppet hus för glaskonst mellan

12-17 och skulle sedan avsluta med bryggfest på kvällen.

Blev det något köp då? Jo, jag slog till på ett halsband med hänget "Ängöknuten" i klarglas.

Mycket fint!

Jag fick även lov att palla lite svartvinbärsblad för att göra lika god saft som vi bjöds på.

 

Besöket avslutades med att glassbilen kom och värdparet bjöd Oliver på en Sandwich (delad med pappan).

Så nöjd han var och vilken glassmustasch!

 

Idag på eftermiddagen var vi i Prässebo och badade.

Mycket roligt tyckte oliven.

Han hade simpuffarna på och vadade ut tills han inte längre bottnade, sedan sprattlade han sig framåt mellan oss.

Vi mumsade på melon på filten och njöt av solen så länge den varade.

Sedan blev det nämligen molnigt och vi begav oss hemåt igen.

 

Men en mysig dag har det varit!

Imorgon blir det nya äventyr, först inne i Nordstan och sedan ute på Ängö där min kompis har utställning av sin glaskonst.

 

För en vecka sedan tog jag ett beslut.

Att bli av med min övervikt.

För ja, jag är överviktig, enligt BMI.

BMI kanske inte alltid är ett bra mått, men för en normal människa så funkar det hyfsat tycker jag.

Är du i min size och vikt men kroppsbyggare då kanske det inte funkar riktigt lika bra.

Men jag tror de flesta som säger att man inte kan gå efter BMI helt enkelt kanske inte vill inse vart de hamnat på skalan helt enkelt.

För om jag är överviktig, så betyder ju det att många som tycker de "bara" är överviktiga hamnar på delen "fetma" istället och där är ju inte speciellt kul att vara. Risk för sjukdomar som diabetes och annat.

 

Jag kan inte heller säga att jag är en människa som kämpat med min vikt, testat miljarder olika dieter/bantningskurer osv.

När jag var yngre tränade jag mycket och åt mycket, men mest mat och en del godis också i ofs, men inte i den mängd som det har kommit att bli senare i livet.

Efter gymnasiet sommarjobbade jag på Pååls bröd och den första sommaren ökade jag 8 kg i vikt för att jag åt kaffebröd tills jag skämdes.

 

För 5-6 år sedan fick jag nog av de där extra 8-10 kg som dundrat på min kropp efter gymnasiet och jag tog tag i mig själv. Körde slaviskt notering av allt jag åt med hjälp av Viktklubb.se och tränade regelbundet igen.

Kanske mer än regelbundet i ofs för jag brukade köra 5 pass i veckan ungefär.

Första månaden hände ingenting och motivationen höll på att dö, men ett halvår senare var jag 10 kg lättare och såg riktigt slimmad ut!

Men som de lärde säger, det tar ju ca ett år att bryta en vana och sedan ytterligare ett år att hålla den nya vanan innan man kan skänna sig safe, så sakta men säkert började jag öka i tyngd.

När jag blev gravid var vikten 64 kg. Normalviktig och ganska nöjd med hur kroppen såg ut då.

Under en graviditet äter man ju bra kost och allsidig kost och skall inteens börja fundera på att räkna kalorier.

Det enda jag försökte tänka på så länge som möjligt var att inte "unna" mig en massa skit under svepskälet att jag ändå skulle bli tjock.

Det resulterade i att jag endast gick upp 11-12 kg, så jag var på mitt livs all time high när Oliver föddes.

76 kg ca. 6 kg av dem försvann i samband med förlossningen, så min resa mot 64-65kg startade på 70 kg.

 

Många, långa promenader blev det under våren och sommaren 2012.

Men det blev också väldigt mycket choklad och kakor och annat crap.

När jag väl kom igång och började spela fotboll igen skärpte jag till mig och var då nere på 66kg - nästan i mål.

Och jag var dessutom i bra form, såpass bra att jag snart trodde jag skulle få ta en plats i laguppställning till match.

Då kom det trista dråpslaget som sabbade allt. Jag blev förkyld och förkylningen hängde kvar från augusti till februari/mars 2013.

Under denna tiden åt jag hejdlöst med skit, större portioner av de vanliga målen, tränade i stort sett ingenting p.g.a den envetna förkylningen och mådde allmänt kasst. På gränsen till deprimerad samt konstant trött.

 

Nu har jag insett att för att bryta denna riktigt dåliga trend måste jag göra något, för mig, extremt.

Har därför köpt på mig måltidsersättning i pulverform som jag nu under tre veckor kommer byta ut mellanmål och lunch imot.

En knäckemacka med kaviar och ett kokt ägg till frukost.

Pulvershake till mellis.

Pulversoppa till lunch.

Pulvershake till mellis.

Vanlig middag hemma på kvällen, men i normalportion.

+ en jäkla massa vatten under hela vakna tiden.

= ett kaloriintag på ca 1000 kcal/dag.

 

På helgerna kommer jag äta normalt, men tänka på storleken på portionerna samt vad extra jag stoppar i mig.

Försöka hålla mig undan godis och glass så mycket som möjligt för att bryta sockerberoendet.

 

Bryta tvärt med mina dåliga vanor.

Minska magsäcken så att normala portioner känns mättande.

Tappa ett par kilon i snabb takt så att jag kan springa igen utan att få ont i knäna.

 

Så efter dessa första veckor blir det tillbaks till vanlig mat och komma igång med träning igen, för det är ju när jag tränar som jag mår allra bäst + att kroppen behöver det för att orka alla andra dagliga påfrestningar.

Eventuellt måste jag checka upp min rygg som spökat ända sedan Oliver föddes också.

För är det så att det kanske skall bli ett syskon i framtiden vill jag ha bästa utgångsläge för ytterligare en lätt graviditet!

 

Önska mig lycka till och stötta mig genom att inte bjuda mig på godsaker!

TACK!

Efter vårt knappa dygn på Åland landade vi på Singö på söndag förmiddag.

Oliver blev glad över att vi kom, men hade också varit glad hela tiden vi var borta.

Grymt bra att det gick så smidigt och tack Åsa för passning!!

Medan O sov middag styrde mamma Monica ihop en lunch till oss vuxna.

De skulle ju också packa ihop sig för en vecka i Sthlm innan de skulle bege sig hemåt till Götet igen.

Tror vi satt i bilen norrut igen vid tvåtiden efter att ha vinkat adjö till Göteborgarna och deras fyrfota vänner.

Körningen mot Ockelbo var seg.

Jag körde eftersom jag varit nykter natten innan.

Men jag var så trött och ni som känner mig vet ju att jag har svårt att hålla mig vaken bakom ratten även i utsövt tillstånd.

Alltså, stopp var tioende minut nästan för att lufta mig och sträcka på benen.

När vi var i höjd med Gävle ansåg P att det var safe att ta över ratten och gjorde så medan jag stensomnade i baksätet bredvid Oliver.

 

Vid halv fem landade vi i alla fall i Gåsbo utanför Ockelbo.

Linda tog emot på farstukvisten och Dennis och Ludde dök upp ett par minuter efter att vi anlänt.

De hade varit hos Luddes morfar och cyklat på gården.

Stor kille nu Ludde, snart hela tre år, men såpass lång för sin ålder att man kunde tro ett år till.

O fick middag och killarna lekte med Luddes alla fina lastbilar och traktorer.

Oliver tyckte nog att det var rena himmelriket. Han älskar ju saker med hjul på.

När barnen väl somnat båda två satt vi och tjötade lite vid köksbordet. 

På måndag förmiddag åkte vi en bit bort till en fäbod som man fick gå runt och titta på.

Jag tror inte riktigt jag fattat vad en fäbod var faktiskt, skäms över det. Trodde det var själva huset där djuren bodde som kalldes så, men insåg att det är en hel gård typ för sommarbetet då de äldre barnen i familjen fick valla iväg boskapet och ta hand om dem under sommaren.

Alltså ett område med ett par hus samt olika gärdsgårdsinhägnade hagar till de olika djuren.

På just denna fäbod fanns kor, getter och höns.

Oliver fick klappa get och var nöjd med det, men det var nog lite läskigt när tupparna började slåss med varandra i en av hönsgårdarna.

Sedan avslutade vi utflykten med en lunch på stället som Lindas morbror är kock på, med utsikt över Bysjön.

Väl tillbaks i stugan sov båda killarna i sina bilstolar, så mammorna sov kvar en stund i bilarna de med.

Sedan tog vi en promenad bort till den Holländska grannen som hade plockat så mycket hjortron att hon gärna gav bort till Linda.

Då passade killarna på att sticka och fiska betesfisk med Dennis nya kastnät.

Efter det en del missförstånd angående vilket ställe vi skulle åka och fika på, vilket resulterade i att det endast blev mammorna och barnen som fick fika, men det gick ju bra det med.

Vi var på caféet som ligger i kapellet vid Åmots kyrka.

Två äldre damer var det som höll ställningarna och utbudet var väl inte direkt dignande, men det var trevligt och det fanns uppstoppad björn och varg att titta på samt en konstutställning.

På kvällen cyklade jag och Linda bort till hennes pappa med familj som bor ett par km bort.

Hon hade med sig lite bär till dem.

Pappan höll på att meka med sin dragracingbil när vi kom och den lät en massa och det brann ur förgasaren? eller vad nu den delen hette, men den hade tydligen startat till slut i alla fall.

Vi fick låna med oss lite spel hem för att spela på kvällen.

Men när vi väl skulle cykla hemåt började det regna så vi var både blöta och kalla när vi väl kom till stugan.

Då satt det fint med te, M&M:s och sällskapsspel.

Musikfrågespel var det och helt plötsligt drog Dr. D om oss på upploppet och vann!!

Sista dagen startade med ett besök i Älgparken.

Denna gången hade vi turen att se lite mer älg än sist.

Vi såg flera vuxna och fyra kalvar.

Den ena mamman och hennes två kalvar låg ganska nära stängslet så att man kunde se dem ordentligt.

Dessutom fanns det blåbär längs kanterna man kunde plocka =)

Sedan blev det den obligatoriska avslutande fikan på Vildmarksgalleriet.

Där finns det en massa uppstoppade djur i montrar, vilket båda små pojkarna var fascinerade av.

Patrik käkade en björnsteksmacka och jag tog en med rökt bäverkött på.

Efter middagsvila var det dags för fikat vi egentligen skulle gjort dagen innan.

Uppe på toppstugan på Rönnåsen.

Därifrån hade man utsikt ner över hela Ockelbo och det var väldigt fint.

Även där var det väl lite skralt fikautbud, men jag tror de flesta kom för utsikten och en våffla, så vi gjorde likadant. Våffla är underskattat!!

Dagens aktiviteter avslutades med ett lekparksbesök.

Och vilken lekpark sedan!! Helt grym. Även vi vuxna hade roligt.

Jag och Dennis åkte nån gungbrädskarusell tillsammans och jag skrattade så jag höll på att ramla av.

Sedan fick Dennis och Patrik gunga på stående gungbräda tillsammans och det såg rätt livsfarligt ut då de är något tyngre än barnen som brukar leka där.

Oliver gillade bäst den lååånga rutschkanan.

 

Kvällen för oss blev soft. Mest tjöt igen kring köksbordet om band, musik, jobb och allt möjligt mellan himmel och jord. Så trist att vi inte har lättare att ses oftare.

Men 50 mil är lite långt för en snabbvisit.

Skall bli kul att i alla fall åka till Grekland tillsammans i september. Tror killarna kommer ha mycket kul ihop!

 

Vid åttatiden på onsdag kramade vi Ockelboarna farväl och påbörjade resan söderut mot hemmet.

Tack för dagarna i stugan, det var supermysigt!!

 

 

Vår minisemester fortsatte till Åland.

Vi var bjudna på bröllop och platsen paret hade valt för vigseln var torpet på Åland.

Så vi vinkade av oliven på Singö där han var i tryggt förvar hos Åsa, mamma Monica och Pappa Jan samt tre hundar och så styrde vi bilen mot Grisslehamn och färjan.

Då vi skulle ha rysligt tight med tid väl över på Åland fick jag fixa sminket inne på toaletten på färjan - rekommenderas inte om det går att undvika. Kände mig konstant i vägen och väldigt uttittad.

Nåja tavlan blev klar till slut i alla fall och såg väl ganska så hyfsad ut. Kul att köra med tema!

 

Väl framme checkade vi in på hotellet och märlte då att alla kompisarna valt samma hotell att bo på.

Vi ha rju inte hunnit snacka så mycket innan om vart man skulle bo osv. Trevlig överraskning!

Väl där hade vi tjugo minuter på oss att svida om innan det var dags att mötas upp i lobbyn för gemensam avfärd till torpet.

Var lite stressigt men det gick bra det med, tack vare planering =)

 

Torpet då?

Det var där Jimmys morfar föddes fick vi reda på och de tog sig an detta för ett par år sedan och har renoverat och gjort fint under somrarna.

Låg mitt ute på en åker så det var varmt och gött. På baksidan hade de gjort fint med blommor, hästskor och annan utsmyckning och det var där själva vigseln skulle ske.

Temat som brudparet valt var 50-tal och alla hade givetvis gjort sitt yttersta för att komma i tidsenlig klädsel.

Så mycket fina gäster!

Igår var vi i Aröd med lite kompisar och skulle bada medan P var hos tandläkaren samt hade ett avslutande möte med sin gamla arbetsgivare.

Det blåste kallt - väldigt kallt så det blev bara lite plaskande i vattenbrynet för Oliver.

Han var dessutom till en början rädd för de ganska höga vågorna som slog in mot stranden.

Sedan var de bara roliga och jag fick ta av honom kläderna eftersom allt blev blött.

 

Idag var det dock lite mindre blåsigt så vi gav oss av hela familjen till sjön i Prässebo.

Vi var nästan först där av alla.

Dock blåsigt även idag, men inte lika illa som igår.

Vi lekte i sandlådorna och sprang på ängen tills det var dags för lunch.

Då anslöt Håkan och Cornelia och efter de fått i si mat också var det dags för bad.

 

Oliver älskade det även denna gång.

Långt ut skulle vi gå tills vattnet nådde honom till halsen och plaska skulle han göra samt dricka av sjövattnet.

Så glädje och skratt denne lille mannen har i sig - underbart att se!

Cornelia var dock inte alls lika nöjd med vattentempen och ville inte alls bada.

När Oliver till slut var så kall att hela han darrade bar jag upp honom ur vattnet trots vilda protester.

Men det var ganska bra att få på sig varm, torr badrock och få ett Singoallakex också verkade det som för protesterna avstannade.

 

Sedan hängde vi kvar nån timme till och bara tjötade och hade det allmänt gott innan det var dags att packa ihop och bege oss hemåt igen.

Hoppas på flera sådana här ftermiddagar nästa vecka då vädret verkar bli varmt och gott.

Hoppas på en dräglig arbetssituation så att jag kan plocka de timmar jag jobbat in och smita tidigare de flesta dagarna.

 

Idag är Oliver 1½ år gammal, tiden bara springer iväg. Det går fort när man har roligt... och´man har sömnbrist ha ha. Vi firade dagen, eller egentligen firade vi inte men vill hitta på nåt kul, med att först ta oss ut till Åbys upplevelsebad.

Första gången någon av oss var där. Tränade ju där en hel del förr när vi bodde i Åby, men det var innan badet byggdes om.

 

Bra omklädningsrum då man har lite med sig på damsidan i alla fall.

Ett eget litet rum för de med små där det fanns två skötbäddar och två stolar att sätta barnen i samt att man kunde stänga dörren ut till korridoren så de gående barnen inte sticker iväg. Det är ju trots allt liiite större där än i lilla Sjuntorp...

Lite lurigt var det dock att hitta in till barnlagunen såhär första gången, men till sist var vi där och vi var först! Jippie!!

 

Oliver tyckte till en början dt var lite läskigt att stå och gå själv i vattnet. 

Han är ju van vid att han inte bottnar, så i början satt han bara ner.

Men sedan traskade han omkring och utforskade allt där inne. Ett par gånger snubblade han och föll framåt i vattnet och då ser man hur fort det kan gå att så små barn drunknar om man inte är med trost att det bara är ett par dm vatten.

De har ju inte riktigt reflexen att vända över till rygg och sätta sig upp utan får mer panik och försöker sprattla sig uppåt vilket inte funkade helt bra.

Så man får vara med och kunna fiska upp på nån sekund om det händer.

Ibland är det extra lyxigt att bo i villa med egen trädgård.

Som nu när man har småbarn.

Att bara kunna gå rätt ut och springa runt på härligt tjockt gräs.

Underbart.

Nu finns det dessutom fler lekmöjligheter hemma för Oliver.

Idag har vi nämligen både byggt ihop gungställningen från mormor och morfar samt byggt ihop en egen sandlåda.

Egentligen hade vi redan fått en sandlåda, men den visade sig vid uppackning vara rätt liten och ej av tryckimpregnerat trä.

Så Patrik for till Beijer och köpte virke, hönsnät och en ny babygunga.

 

Så nu har vi en finfin sandlåda i måtten 150x150 cm med två lite bredare sittplatser och två lite smalare för små barnrumpor.

Dessutom ett lock med hänsnät att lägga på om kvällarna så inte grannkatterna kommer och bajsar i lådan.

Gungan fick bo i gungställning istället för en av de gungorna som är för lite större barn.

Oliver gillade sandlådan direkt i alla fall, han satt där och skvätte sand över hela sig i bästa badpoolsmanér =)

 

Tack igen mamma och pappa för den fina ställningen och tack för hjälpen idag vid lådbygget!

 

För en vecka sedan var vi på informationsmöte på Olivers blivande förskola.

Vårt tredjehandsval var det p.g.a det låg näst omständigast till av de fyra förskolor som finns på orten.

Kompisen Ingrid började redan tidigt i våras och hon trivs bra, så helt fel kändes det ju inte innan mötet i alla fall.

Vi hade sällskap dit med Caspians föräldrar som också skall gå på dagis där. Cornelia med familj var och semestrade i Danmark så de hade bett oss ta information till dem.

 

Först var det lite presentation av själva verksamheten och personalen av förskolechefen.

Sedan fick vi alla presentera oss för varandra och berätta kort om vårt barn.

Och så fick vi ett kompendie med information samt balanketter som skall fyllas i och lämnas in vid inskolningsstart. Sånt där om telefonnummer att ringa vid akuta händelser, matallergier, tillåtelse till att fota osv.

Efter det delades vi upp i smågrupper och fick se de avdelningar där barnen blivit placerade.

Cornelia kommer hamna på samma avdelning som Ingrid och Oliver och Caspian på var sin.

Kändes lite tråkigt först, men sedan berättade de att barnen leker ute på gården tillsammans hela förmiddagarna, så de kommer ju ändå ses en massa!

Kan ju var skönt med ett par bekanta ansikten till en början innan man lär känna alla de nya kompisarna =)

 

Det kändes riktigt bra när vi gick därifrån.

Tror Oliver hamnar på en avdelning som kommer passa honom och hans personlighet ganska så bra.

Den var lite större både till yta och till barngrupp sett.

Den pedagog vi träffade verkade också himla mysig.

Idag hade vi dessutom fått ett vykort med en sommarhälsning från hans avdelning =)

 

12:e augusti är det dags för inskolning.

Första dagen är det dock bara föräldrarna som skall dit och ha ett samtal med pedagogen om hur vi upplever att vår son är så de får en liten uppfattning om honom av oss som känner honom bäst.

Sedan blir det 1-2 timmar om dagen i två veckor som vi är där då vi skall sitta och vara tråkiga i bakgrunden och låta honom komma när han känner att han vill ha lite mamma/pappatrygghet en stund.

Spännande!!