I helgen har vi haft finbesök från Sthlm.

Linda och Ludde. Pappa Dennis lämnade de av i Bollebygd för en helgs karpmete vid favoritsjön.

De kom efter att vi badat i lördags.

Vi bestämde oss för att vi skulle stanna hemma och bara umgås denna eftermiddag/kväll, så så fick det bli.

Det är faktiskt ett helt år sedan barnen träffades senast och då på Kreta, men de började leka tillsammans direkt.

Extra kul att se hur intresserad Ludde var av Rasmus också. Han ville gärna sitta i soffan så att Rasmus kunde ligga i hans knä och spexade för honom så att han skrattade =)

Kvällen avslutades med lite lördagsmys i soffan med snacks åt barnen och senare även för oss vuxna.

 

Söndagen började lugnt hemma.

Jag hade utlovat pannkakslunch så det fick det bli.

Tar lite längre tid att steka pannkakor till fem personer än åt bara mig och Oliver till lunch =)

Efter lunchen åkte vi till Universeum för att titta på alla djuren och rymdgrejerna.

Dock svårt att få parkering nu när bokmässan höll på samtidigt.

Killarna visade stort intresse för akvarierna och alla fiskar som simmade där i. Lite extra spännande var det med den öppna tanken där rockorna simmar som man får klappa.

Delen där alla rymdgrejer finns var också spännande och rolig.

Men roligast var det nog ändå att få bygga med de stora svarta klossarna i sista rummet.

Eller riva ner klossar som andra byggt...

Besöket avslutades med en snabbfika innan vi for hem till Älvängen igen.

 

På måndag morgon stack P till jobbet som vanligt.

Vi andra tog det lugnt och åt frukost i lugn och ro innan vi packade in alla saker i Lindas bil och begav oss bort till Vikingagården.

Den visade sig vara abonnerad av nån skolklass, men jag lyckades ändå få tillstånd att ta oss bort till hinderbanan så barnen kunde rasa av sig lite.

Speciellt Ludde som skulle få tillbringa större delen av dagen i bil sedan.

Vi såg även fåren som var mycket nyfikna och tog den lilla grusvägen tillbaks till parkeringen för att inte störa skolverksamheten mer än vi redan gjort.

Sedan fick vi kramas adjö på parkeringen och vinka lite extra när den stora vita Chevan åkte förbi oss på motorvägen.

 

Toppenhelg helt enkelt!

Synd bara att många av de goaste vännerna bort så rackarns långt bort =(

 

Storebror. Empatisk och glad.

Gillar både adrenalinhöjare och att sitta och läsa, pussla och måla.

En kille som snappar upp det mesta och med stark egen vilja.

Han känns väldigt trygg och har sista tiden ofta sagt att han älskar mamma, pappa och Rasmus.

Rasmus

Lillebror. Killen med humöret i topp.

Minsta lilla uppmärksamhet han får belönas med ett stort leende eller skratt.

Glad, glad, glad!

Nyfiken och full av liv och rörelse.

Särskilt intresserad av vad storebror gör.

Ni är mina/våra ögonstenar.

Kan inte tänka mig livet utan er.

Och inte heller förstå hur man kan välja bort er.

All kärlek till dessa fina pojkar.

Idag kom vi äntligen iväg på vårt bokade babysim.

Har missat två gånger p.g.a sjukdom.

Men vi har fösökt öva på egen hand på lördagarna.

Och det hade gjort gott, så vi var inte efter de andra i gruppen, skönt!

 

Vi har simmat på mage och rygg, fått vatten över huvudet, sjungt sånger, bubblat, övat på att hålla fast osv.

Ett tag sjöng Rasmus så högt att vi hade svårt att höra instruktören =)

 

Hann dessutom med en visit hos en gammal klasskompis från högstadiet som bor på orten innan simmet.

Så vi kommer nog träffas någon mer onsdag framöver.

Trevligt!

 

Att jag inte fyller nån funktion.

Att jag inte saknas på mitt jobb.

Att vännerna inte längre hör av sig och vill ses.

Känslan av att ha hamnat i nån slags vakuum mellan två världar.

Känslan av skuld över att känna sig otacksam då man har så mycket att vara tacksam för.

Att försöka vara duktig när man egentligen bara vill få ett par timmar att fokusera helt på sig själv.

Hoppas nån timmes extra sömn råder bot på tankarna och känslorna som virvlar i mig.

I förra veckan packade vi Forden full och begav oss upp till Roslagens skärgård och Singö jag och Rasmus.

Resan gick hyfsat smidigt. Det är ju ändå sju timmars effektiv körtid och så lite stopp på det, men vi rullade ut hemifrån vid åtta och var framme ca halv sex tror jag.

Vi installerade oss i lilla Nikes rum och sedan var det i stort sett dags för nattning av de små.

Superfint har de fått det i stugan efter både badrums- och köksrenovering sedan sist jag var där.

Rymligt och praktiskt.

 

Första morgonen gav jag mig ut på en tidig promenad för att njuta av den vackra naturen.

Rasmus tyckte det var helt ok att åka vagnen iklädd fleeceoverallen och spindelnäten med dagg i glittrade som silver längs vägkanterna.

Vi tog den asfalterade vägen ner till Singö brygga som Åsa tipsat oss om och där var väldigt vackert i morgonljuset.

 

På valdagen tog vi bilen in till Grisslehamn så Åsa fick röstat och passade på att gå en runda där med kidsen.

Där är också himla fint. Kul också att se denna miljön nu när hösten smugit sig på och inte bara under högsommaren. Tog en runda bort till marinan och kikade. Har tidigare bara varit nere vid hamnen och kollat.

Kvällen gick såklart åt till att titta på valvakan. Spännande men också sorgligt att SD gick framåt så mycket sedan förra valet =(

Kan förstå att det finns missnöje, men kan ändå inte förstå hur man kan välja att lägga sin röst på detta parti om man inte själv har rasistiska värderingar =( En svart dag för denna nation, men också en väckarklocka för övriga partier att invandringsfrågor kanske bör lyftas och pratas om mer samt finansiering av vår hjälp utan att skola/vård/äldreomsorg blir ännu sämre.

 

På måndagen åkte vi buss till Älmsta för att hälsa på M och J. De bor fint precis intill kanalen och där är det ju också himla vackert.

Jag mådde dock så kasst denna dag p.g.a penicillinet att jag tog en tur in om vårdcentralen och sedan fick lägga mig och sova på deras säng en stund. Inte speciellt trevligt eller socialt besök var jag alltså.

Hoppas de kommer trivas bra där i alla fall!

 

På tisdags morgon var vi återigen inpackade i bilen och styrde kosan hemåt igen.

Hemfärden gick smidigt och vi var hemma runt fem. Rasmus skötte sig bra med andra ord, men jag är glad att jag kunde låna Forden så att jag hade honom intill mig i framsätet, annars hade resan varit betydligt bökigare.

Gott om utrymme att sitta och amma bak också!

 

Men konstigt att vara ifrån övriga familjen så många dagar.

Pratade videosamtal med Oliver och P varje dag, men det syntes att O till slut straffade ut mig genom att inte prata med mig eller ens titta på skärmen.

Han var arg över att mamma åkt bort och ledsen såklart för att jag övergivit honom.

Normal reaktion. Men när jag väl kom hem och hade tvångskramat honom en lång stund sa han själv att han var ledsen när mamma var borta och efter det släppte det och allt var som vanligt igen =)

Vår älskade lilla Oliver avslutade fredags Lisebergsbesök med att åka Flumeride.

Trodde han skojade först, men han vill åka även efter att ha sett båtarna åka nedför sista backen ett par gånger.

Så pappan fick ta med honom på en åktur och jag var sjukt nervös där jag stod och väntade över hur han skulle ta det, men det var en glad kille som kom ur båten om än lite blöt =)

 

Annars var det en toppendag på Liseberg.

Vi var där när de öppnade och då var det inte mycket folk i Kaninlandet, så det var inga köer att tala om.

Farfarsbilarna var bara att kliva rätt in på mot sist då det var 40 minuters kötid.

Så vi hann åka upp nästan 1 ½ häfte med åkkuponger.

Nästa gång det är så bra förutsättningar får det bli ett åkpass till lilleman.

 

Kändes skönt att det blev så bra, med tanke på hur förra besöket slutade, då Oliver sedan visade sig ha blivit sjuk och hade feber. Men nu var det idel glada miner.

Glass hann vi också med att äta såklart =)

 

Tittade igen i em när det gjorde mer ont och såg en mycket ovälkommen bekant rodnad sprida ut sig.

FAN!!!!

Hoppas på ny kur så jag kan åka till min vän som bestämt på torsdag. Har sett fram emot det hela sommaren när jag suttit i min husarrest.

Sedan får det bli amning på bara ena bröstet eller inte alls. Nu ger till och med jag upp, men vi fick fem månader i alla fall.

Snart är Rasmus fem månader, på självaste valdagen faktiskt.

Han är en pigg och nyfiken krabat och ganska så fysiskt aktiv.

Att byta blöja och klä på honom tar ungefär lika lång tid som för mig att lägga en vardagsmake up.

Så antingen betyder det att han viftar väääldigt mycket eller att jag är grymt snabb att fixa iordning mig.

Han blir väldigt glad så fort någon pratar med honom och ler med hela ansiktet.

Han skrattar mycket om man busar lite med honom med ljud eller med kittlingar osv.

Han behöver ganska mycket sömn verkar det som och sover hyfsat nattetid, vaknar kanske 2-3 ggr/natt.

När han är vaken är hans stora, runda ögon vidöppna och följer allt med blicken som verkar intressant, som sagt väldigt nyfiken och ser ganska så busig ut.

Tror det kommer bli en hel del rackartyg från den lille mannens sida när han blir större =)

 

 

 

Hade en svacka kostmässigt förra veckan, veckan efter Oliver varit sjuk.

Skyller på mental och fysisk trötthet efter att ha haft båda barnen hemma hela dagarna och då inte vid sitt vanliga glada humör....

Alla kan ju ha en svacka, huvudsaken är ju att man kommer ur den igen =)

 

Så nu kör jag med bra kost och mycket motion igen.
Framförallt är det kosten som blir lidande så fort jag hamnar i svackor.

 

Ett rejält bakslag är dock att jag fått ont i knäna efter att jag pressade med lite för många minuter löpning för två veckor sedan.

Såpass ont att det är lite svårt att gå i raskt tempo till en början innan jag blivit ordentligt varm.

Surt, men det är bara att bita ihop och köra pw, crosstrainer och cykel tills jag lättat helt enkelt.

Och köpa nya skor och hoppas att även det kan underlätta.