I intressen och i behov för att må bra i en tvåsamhet?

I vårt fall blev det en negativ spiral.

Förväntningar byttes mot besvikelse och ilskan.

Det eldade på en känsla av otillräcklighet och ännu mer distans.

Det som återstår är förhoppningsvis en vänskap, om än svår just nu, så hållbar framåt.

En enorm mental trötthet och sorg.

En rädsla över att aldrig kunna känna den där kärleken igen där man mår riktigt bra i vardagen.

Ensamheten när kvällarna inte längre fylls av vuxenprat och närhet.

En känsla av hopplöshet, tomhet och ensamhet.

Snälla vårsol, kom och värm mig!