Finding my Zen

När man inte har någon energi längre.
Då är bra medicin att vara ute i naturen sägs det.
Har försökt ta till mig av de goda råd jag fått och har börjat vandra i skogen.
Helt plötsligt upptäcker man ställen i närområdet som man inte upptäckt under de snart tretton år jag bott här.
Som friluftsområdet kring Surtesjön till exempel.
Och därifrån kan man fortsätta in i Vättlefjälls naturreservat.
 
Så på min sjukskrivna tid försöker jag samla energi genom att träna/motionera.
Inte tvinga fram några personbästa tider på milen, utan att röra på mig utan krav.
Det tar emot lite i hjärnan såklart att ändra mönster, som det alltid gör.
Det är ju vanorna som är de svåra att bryta, men nu är det ju livsviktigt att jag gör det tills jag mår bra igen.
Så nu pressar jag mig inte och väljer många gånger bort gymmet till förmån för promenad utomhus.
Imorgon är planen att ta mina vandringskängor och min väska laddad med en termos te och mackor och gå hela Vättlefjällsleden.
Andas den friska skogsluften och ta in höstens alla vackra färger.
 
Men det är inte lätt.
Hela tiden brottas jag med tankar;
- hur länge skall det vara såhär?
- undrar folk hur jag orkar träna när jag inte orkar att jobba heltid?
- hur känner man sig tillräcklig på jobbet när man bara är där halvtid?
 
En dag i taget.
Samla energi så ofta det går.
Ibland genom att göra absolut ingenting.
Och då för att det är exakt det jag tänkt göra, inte för att jag har SÅ många saker jag vill göra så jag till sist inte kommer mig för att börja med något för att det blir tilt i huvudet.
 
Men imorgon - skogen!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback