Simskoleavslutning

I fredags var sista gången på simskolan för denna terminen.
Och banne mig, han klarade att simma sina 200 meter och rodde hem simborgarmärket med bravur.
Stolt som en tupp ❤️
(null)


När hjärtat känns trångt

När det liksom krymper och blir hårt.
När tomheten sprider sig i bröstet.
När magen knyter sig.
När tårarna rinner.
När käkarna låser sig hårt hårt.
När sorgen känns övermäktig.
När det känns som att bubblan åter är runt dig och allt annat är dimmigt.

Snart är det mors dag.
Förra året fick jag fira den med min mamma.
Hon var pigg den dagen. Vi tog en groupie utanför apoteket på östra sjukhuset.
Tror det är sista fotot jag har på mig och mamma.
I år har jag ingen mamma här på jorden att fira.



Föreläsning av Johannes Hansen

 Förra veckan hade vår nye VD bjudit in de som ville att gå på föreläsning med den mentala tränaren Johannes Hansen.
Det tyckte jag var superbra och intresseant så jag anmälde mig snabbt.
 
Innan föreläsningen var vi ett gäng kolegor som åt en god middag på Tacos y Tequila som låg granne med föreläsningslokalen.
Fisktacos och världens godaste alkoholfria batida. Med smak av citrus och mynta.
 
 
 
 
Själva föreläsningen var slutsåld och förväntan hög + att en del var lite rädda över att eventuellt få en spontan fråga riktad till sig under kvällen.
Men det var som vi misstänkte, de som ville få bolla gjorde det och vi som inte ville kunde bara lyssna och ta in klokskap.
 
Vad är ditt hinder för att utvecklas/Vart befinner du dig just nu?
och
Vilken strategi gömmer du dig bakom när du blir osäker/känner dig obekväm?
Det var frågor vi skulle ta ställning till där och då.
Mina svar blev:
1. Jag har tappat tron på mig själv.
2. Jag skämtar bort saker.
 
Ettan visste jag ju. Det är ju en av sakerna jag jobbar på, att vara mer snäll mot mig själv och fokusera på de saker jag gör bra. För varje negativ sak behövs ju tre positiva för att väga upp, så mycket starkare fastnar det dåliga i hjärnan.
Tvåan kom som en lite halvjobbig insikt. För en person jag var på middag med förra året sa just detta till mig efter lite mailväxling och ett par telefonsamtal, men jag slog ifrån mig det med att jag bara är en rolig tjej som gillar irioni och att munhuggas.
Men nu när jag börjat rannsaka mig själv mer insåg jag att ja, ibland gömmer jag min osäkerhet bakom den där "roliga" attityden och skämtar bort saker eller skämtar på min egen bekostnad.
 
En sak som bildligt etsade sig fast hos mig var liknelsen om att personers sätt att vara på är som en diagramkurva. Om den börjar peka åt ett håll redan från start så kommer den förmodligen ha en ganska rak linje i samma lutning framöver också.
D.v.s ogillar du ett visst beteende hos en person så kommer det nog förstärkas med åren snarare än att personen tvärvänder sitt sätt att vara.
 
Nedan är saxat från Johannes Hansens hemsida om hans drivkraft:
 

"De människor som har vågat utmana mig har varit de människor som utvecklat mig mest. Som inte har köpt mina ursäkter. Som har tvingat mig att inse att jag är större än mina problem. Som har trott på mig även när jag inte har trott på mig själv.

Förändra världen.

Det blev rubriken i mitt anteckningsblock när jag var sjutton år gammal. Sittandes i publiken. Inspirerad, utmanad och berörd.

Jag ville vara den där personen. Han som vågade utmana.

Idag är jag den personen. Han som tränar människor till att sätta upp mål som skrämmer och inspirerar på samma gång. Han som får människor att göra saker som de inte trodde att de kunde göra. Han som inte slutar utmana förrän det har gett resultat.

Idag ser jag människor i publiker, på resor och i mötesrum varje dag. Inspirerade, utmanade och berörda. Jag har skrattat, kämpat och firar tillsammans med mina klienter och min publik.

I tio år har jag ägnat mitt liv åt att utmana människor till att utvecklas. Jag älskar det. De kommande tio åren kommer jag fortsätta göra samma sak. Större, bättre och tillsammans med fler."

Förändra världen är fortfarande min rubrik.


Feldebitering efter skilsmässa

Enligt kommunens hemsida uppdateras deras system varannan vecka mot folkbokföringsbasen.
Och om vårdnadshavare har olika folkbokföringsadresser skall deras barnomsorgsfakturor separeras.
Jag och barnens far har inte bott på samma adress sedan slutet sv maj 2016, men först januari 2019 separerades våra fakturor.

Det innebär att mitt hushåll som inte är i närheten av att nå upp till den bruttolön som triggar maxtaxan inte fått de reduceringar av avgiften som jag har rätt till.
Har påtalat det på telefon för en anställd på kommunen dom menade på att vi hade solidariskt betalningsansvar och att pappan borde betalat mer i så fall.
Men man kan ju inte kräva att en som redan debiteras maxtaxa skall betsla ännu mer bara för att kommunen gjort fel.

Har nu sammanställt folkbokföringsändringar från skatteverket, lönespecar från perioden samt den debiteringsinfo som kommunen har på sin hemsida och mailat in ett yrkande på antingen utbetalning av den summan som motsvarar 30 månaders reducering eller att jag ej debiteras avgift alls tills dess att vi står på noll.

Skönt att äntligen ha fått iväg det där mailet.


Visa vägen med rak rygg

Jag väljer att handla så som jag önskar att andra skall handla mot mig.
Att gång på gång välja att försöka hålla ryggen rak och välja rätt väg, även om jag blir kränkt, sårad eller motarbetad.
På så sätt kan jag i alla fall stå med rak rygg och huvudet högt. 
Att jag inte pajkastar i affekt utan försöker hålla mig till sakfrågan med fakta och hela tiden med målet att två små sätts i främsta rummet.
Vissa dagar krävs extra meditation och djupandning för att inte krascha.

(null)



Seriepremiär

Ikväll spelade vårt damlag första matchen i sjumannaserien och tog hem vinsten.
Gott att se trots snålblåsten ute!

(null)


40-årsfirande en hel lördag

Efter en vecka med sommarvärme så var det liiite svårt att packa väskan inför 10 grader, regn och blåst där vi mestadels skulle befinna oss utomhus och dessutom bada i havet.
Regnkläder, träningskläder och en ryggsäck preppad för lekstation med dryck och tilltugg blev packningen.
Vi samlades hemma hos födelsedagsbarnet vid 9 lördag morgon.
Där startade det med en rosa hutt innan vi åkte till första stopped Padelcenter för att spela Padel.
Det var svårt, men kul!
Och efter padelspel blev det såklart bubbel för alla icke bilburna.
De andra damerna gick för att ta vagnen till nästa station och jag körde bilen för att möta dem.
Nästa station var Saltholmens kallbadhus för havsad och bastu.
Då hällregnade det och var allt annat än önskat badväder.
Dessutom visade det sig när vi kom fram till kassan att just den helgen hade de stängt både omklädningsrum och bastu p.g.a personalbrist, vilket man kunde läsa sig till på hemsidan... om man tittade igenom alla flikar tills man kom till övrigt. Kanske hade varit smart om man lagt den infon på startsidan.
 
Men i detta gäng vilar sällan ledsamheter och plan B dök upp snabbt i min hjärna - STC Långedrag. De flesta av oss är ju kunder på STC ändå.
Så vi tog vagnen och frågade tjejen i repan lite snällt om vi kunde få ta deras bastu eftersom det blivit så tokigt med kallbadhuset.
Stor fin bastu med gott om plats och vi dukade upp bubbel och goda pajer med skagenröra efteråt. Andra kunder tittade lite förvånat när de kom in i omklädningsrummet ha ha.
Efter det tog vi vagnen till Saltholmen för vidaretransport till Brännö med båt.
Där hade vi fått olika lekstationer på ön där vi även skulle berätta lite om platsens historia.
Först ut var Brännö varv. Så himla mysigt. En liten blomsterbutik, en delikatessbutik och en bar.
Där fick vi glögg och pepparkakor samt skulle se vem som kunde hålla en badboll vandrande genom laget längst som första lekstation. Det var ju skitsvårt med en lätt badboll.
Sedan stannade vi till för en drink inne på baren innan vi gick vidare till nästa station.
Nästa stopp var kyrkogården.
Givetvis fick vi höra historian om Lasse Dahlquist där vi stod vi hans grav.
Vi passade också på att stämma up i allsång till "Dans på Brännö brygga" till hans ära.
Sedan blev det mer lek och dryck med tilltugg.
Nästa stopp skulle varit lotsutkiken, men jag läste kartan fel och vi hamnade på en naturstig nedanför berget det lilla huset låg på.
Så det slutade med att vi fick ta fram ett foto på det och berätta om det istället - det gick i ofs lika bra det. 
Tiden gick alldeles för snabbt och vi fick stryka två platser -Galteröns naturreservat samt Brännö brygga för att hinna i tid till middagen, som vi redan flyttat fram en timme.
Till sist kom vi fram till Brännö värdshus där vi bokat bord för oss nio.
Vi fick sitta på en mysig glasveranda lite för oss själva.
Innan maten fick vi korgar med lite olika bröd och smör.
Sedan hade vi alla utom en beställt torskryggen, men hon som åt entrecoten var lika glad i maten hon. Allt var supergott, men man önskade att man kunde äta två varmrätter för vi var rätt hungriga efter dagens aktiviteter.
Efter en kaffe på maten sa jag farväl till resten av gänget och tog båten över till fastlandet.
Passade även på att köpa två böcker i väntkuren där pengarna gick till Amnesty.
Mycket bra sätt att låta redan lästa böcker få både nytt liv och ge bidrag till välgörande ändamål.
Skall komma ihåg det om jag åker ut i sommar att ta med några böcker och ställa i väntkuren.
 
Efter en ganska läskig hemfärd med vattenplaningsrelaterad olycka var jag i alla fall hemma runt halv tolv.
En superrolig dag och jag tror födelsedagsbarnet var nöjd hon med.
Så glad över att vara en del av detta glada och galna gäng.
Blir liksom alltid en massa gapflabb och nya roliga möten med människor som blir lite nyfikna på vad vi pysslar med.
 

Valborg, ett år senare.

Förra året regnade det galet mycket på valborg.
Satt där i bilen utanför den förskola som alla ortens barn samlats på vars föräldrar inte hade klämdag och väntade på att det skulle avta.
(null)

I år var det betydligt trevligare väder.
Och barnen var på sin ordinarie förskola och skola. Hämtade en timme tidigare och vi åkte hem till pappa/morfar för att sova över och få en härlig ledig 1:a maj tillsammans.
Grannens magnolia var ståtlig!
(null)

Denna kvällen var det dessutom ett år sedan jag och Andreas fick kontakt.
Ett nyfiket första mail som snabbt blev en konversation under kvällen när han kunde ta pauser under sitt kvällsskift.
Själv satt jag ensam hemma och hade tråkigt efter att barnen somnat.

Ett år har Han funnits i mitt liv.
Ett år som pendlat upp och ner. Så mycket som hänt som varit viktiga stolpar i livet för oss; en förälders bortgång, avklarade universitetsstudier och flytt till annan ort för nytt jobb.
Så mycket som försökt sätta käppar i hjulet för oss, men nu har vi lyckats vända tillbaks till VÅR väg och VÅR bubbla.
Så mycket vi hunnit göra och uppleva tillsammans trots att vi inte kunnat ses särskilt mycket.

Men det där bandet.
Den djupa intimiteten och närheten jag känner och tryggheten.
Det är värt så mycket.
Och han räddade mig när jag stod beredd att kompromissa bort mig själv för att slippa vara ensam, när jag tvivlade på att jag nånsin skulle kunna bli riktigt kär igen.
Nu vet jag. Att det går att bli sådär löjligt kär igen. 
Och jag är glad och tacksam över att något fick våra vägar att korsas vid den tidpunkten.

Ich liebe dich unendlich <3

(null)


Älsk

Vår.
Värme och sol.
Fredag.

Kommer hem efter att ha veckohandlat.
Grannarna sitter på altanen och bjuder in på bubbel och tilltugg.
Fler grannar ansluter.

Jag och två till går efter ett tag hem och lagar middag och fastnar sedan i samtal till halv tolv.

Älskar att bo här och de människor som är mina grannar <3

Underbara påskledighet

Påsken inleddes hemma hos pappa i Fiskebäck.
Barnen fick påskägg och matade ofrivilligt måsarna med kolaremmar när äggen lämnades obevakade på altanen.
Jag passade på att tvätta och vårstäda ur allt grus ur bilen. Så nu känns den fräsch igen.
När barnen somnat tog jag en promenad ner till badplatsen och såg solnedgången, så vackert.
 
 
 
Långfredagen inleddes med sovmorgon för mamman eftersom morfar är morgonpigg.
Sedan hade han fixat matsäck och vi stack iväg till actionparken som ligger i närheten.
Ungarna kickade runt som besatta och lärde sig flera nya saker.
Oliver var dessutom sjukt imponerad av en pappa som var väldigt duktig på att åka skateboard.
Sedan kikade vi runt lite kring nya Grevegårdsskolan. Också jättefint och rolig utomhusmiljö för skolbarnen. Lunchen bestod av mackor med stekt ägg och kall oboy, mums.
 
Sedan glasspaus på Triumfglass i solskenet innan vi åkte till Plantagen och köpte blommor till krukan vid ytterdörren samt smultron och jordgubbsplantor till balkongen.
Kommer dessutom få ett par tomatplantor av en granne, så det känns som att vi är ganska bra kittade inför sommaren nu. De hade sjukt smarta fibervävsdukar med fickor på att skrua upp på ytterfasad och odla i. Typ örtkryddor eller liknande som inte kräver så stora krukor.
Funderar på om jag skall köpa en sådan ifall de inte finns kvar även nästa år.
 
 
 
Påskafton innebar fix av altan. Av med presenning och sopa. Fram med dynor till soffan.
Och planterade alla bärplantorna. Sedan fick vi spontant besök av min kompis Marie som ville ha kaffe. Passade ju bra att balkongen var sittbar då med tanke på det goa vädret.
Vi hade inte setts sedan augusti så det fanns ju en hel del att prata om.
 
Framåt eftermiddagen styrde vi bilen norrut längs kusten till Getskär och våra vänner Emma och Hank. Där skulle vi äta middag och sova över.
Påskharen hade gömt ägg på altanen som barnen fick gå på jakt efter.
Sedan gick vi ner till havet och mammorna doppade sig i det inte alls varma vattnet.
Men skönt efter när blodcirkulationen kom igång ordentligt.
 
 
Emma skulle iväg och träna på förmiddagen och jag var sugen på att hitta på något med barnen så kom jag på att min kusin hade barnen över påsk, så vi styrde upp lunch och häng i Torslanda. Kan ju vara kul för sysslingarna att ses lite också.
Tyvärr var inte hans minste hemma, men tjejerna tog bra hand om pojkarna och jag och Jonas kunde ta en promenad bort till mataffären.
Sedan grillade vi hamburgare ute på altanen och barnen fick hoppa studsmatta och spela bordshockey.
(null)

På vägen hem stannade vi till på vårt smultronställe Ragnhildsholmen och lekte jage i de gamla borgruinerna.
Så himla vackert där nu när det börjar grönska igen.
Sedan lämnades barnen till sin pappa där de fick gå på ytterligare en äggjakt.
 
 
Annandag påsk började med ett par timmars jobb för mig.
Sedan en lång jogg/pwrunda på nästan två timmar. Göteborgsvarvet är bara fyra veckor bort och jag har varit dålig på att springa den sista månaden.
Har dessutom fått någon form av muskelsträckning i ryggen så jag har nu en lätt nackspärr och stel/smärtor ända ner till baksida lår på vänstersidan.
Får nog bli en del yoga och foamroller i veckan.
Och jag har haft två långa underbara skypedejts med min kärlek.
Det verkar som att vi vänder den negativa trenden och tar fram allt som var bra från start.
Känns fantastiskt bra!
 
Hoppas ni alla andra haft en lika bra påskhelg som vi =)
 
 


Slappna av

Och låta saker ta sin tid.
Det är rätt väg att gå.
Och det känns som att allt kommer falla på plats om jag bara behåller lugnet.

Det har varit soliga dagar med kylig vind.
Lunchpromenader för att andas.
Tror jag hittat en del av receptet för att börja läka inifrån och ut.
Allt känns ljusare och mer hoppfullt igen i vårsolens ljus.

Jag kan, jag vill, jag skall.
Känna lugn och lycka igen.

(null)


Femåring idag

Idag fyllde min minste fem år.
Han föddes tjugo över sju den där morgonen för fem år sedan.
Efter en natt mer värkar, varm choklad och ett par ostmackor.

Han har en stark vilja och ett glatt humör. Han gillar att prata mycket och sjunger ofta vad han än sysslar med.
Han är en fantastisk lite person full av kärlek. En av de bästa sakerna jag vet är att få mysa ihop med honom i soffan på helgkvällarna då han ibland somnar i min famn.

Grattis älskade pojk ❤️

(null)

(null)

(null)


Tålamod

Ett steg i taget.
Låt förändringen ta den tid det tar.
Stressa inte upp dig för att det går långsamt.
Se framstegen istället och glädjs åt dem.
Titta tillbaks och se hur långt du kommit sedan starten istället för att se sträckan framför dig.
Ha tillit till att det blir bra.
Även utan planering och kontroll.
Acceptera att du är passagerare i livet och att vägen är målet.
 
 

Tillbaks på heltid

Tillbaks på heltid på jobbet sedan första april.
Men tar en semesterdag i månaden för att kunna jobba lite kortare dagar på mina barnveckor.
Så idag var första åttatimmarsdagen sedan mitten av september.
Väl hemma hann jag äta och så iväg på mitt sista styrelsemöte i brf:en.
Kom hem vid nio helt slut.

Zzzzzzzzz...

Tomrum

När allt har ändrats, men situationen är precis som innan.
Bara det att inget är som förr och det finns inget sedan att se fram emot.
När den själsliga och fysiska smärtan går hand i hand och man försöker andas igenom den.
När det märkligt nog ändå känns ganska lugnt, men tröttheten är enorm.
När tårarna inte slutar rinna men du ändå kan skratta.

Den där bubblan av overklighetskänsla.
Tomrummet, vakuumet och hjärtat som känns hårt och kallt.
När längtan efter ett liv som kunde blivit krossades.
När man hittade rätt och allt ändå gick så fel.
Att ha förlorat någon som ändå finns kvar. 

(null)





RSS 2.0