En söndag i slutet av september fick jag möjligheten att ta en lååång tur ute i Vättlefjälls naturområde. Pappan hade frågat om att få barnen lite tidigare så de kunde vara med och fira bonussyrrans födelsedag, så jag hade ett par timmar extra den eftermiddagen att förfoga över som jag ville.
Drog iväg ett mess till en kompis och frågade om hon var sugen på att haka på vilket hon sa ja till på stående fot.

Så vi möttes upp och körde till en parkering inte så långt ifrån första fina vindskyddet.

 

Vi hade med varsin ryggsäck med lite matlåda, fika och en termos kaffe.
Så första stoppet blev matlådan som en sen lunch ute i naturen. Solen kämpade med att komma fram bakom molnen.

Till sist kämpade sig solen fram och vi fick en lång härlig eftermiddag i naturen.
Prat om allt mellan himmel och jord. Om livet efter separation, som varannan veckaföräldrar, om kärlek och nya relationer om föräldraskap, om gamla minnen osv.

Vi fick oss också ett par riktigt goa skratt. Så där så ljudet fastnar i halsen och det bara kommer ett väsande samt tårar som pressas fram ur ögonen.