Lagen om allts jävlighet...

Måndag morgon.
Under natten sov jag illa, mina bett eller allergiska utslag eller vad tusan det nu är - kliade.
Vid en punkt vaknade jag av att näsan var helt tät.
Sedan somnade jag om och drömde mardrömmar.

På vägen till jobbet höll vi på att krocka med en idiot som inte fattade att man har väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i rondell. Tror han hade en dm till godo från att vi rammade honom rakt i sidan.
vilket resulterade att våra instrument bak i bilen flög omkring och Patrik blev arg.

Väl på jobbet kände jag att det var tungt.
Inte lika skoj att gå hit längre. Det är helt enkelt för mycket unde för långa perioder.
Det enda som gör det värt är arbetskamraterna, men dem hinner man knappt prata med just nu =/

Och jag mår inget vidare.
Förkylning på G. Snorig i näsan men ännu inte helt täppt.
Ögonen svider.

Jag var helt enkelt tvungen att beklaga mig lite.

Kommentarer
Postat av: Matti

Du är inte ensam om att känna så här just nu. Vet i fan vad det är...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback