Ett år...

...sedan Kim valde att vandra vidare.

Tiden går så fort och ändå känns det jobbigt när jag tänker på honom.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Haha tycker synd om dig.!

Jo jag hållde i en hel schampoo flaska typ:P


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback