Igår var vi på MVC på återkontroll för att se om bebis vänt på sig.
Det hade h*n inte.
Så den 5/1 har vi nu tid på Mölndals sjukhus för ett vändningsförsök.
Detta beräknas ta en halvdag och jag får inte äta något från klockan tolv natten innan.

Under väningsförsöker kommer jag vara kopplad till CTG-kurva och man kommer mäta bebisens hjärtslag.
Blir bebisen för stressad eller det gör ont kommer försöket att avbrytas.
Och misslyckas försöket (ca 60% lyckas) så kommer jag då få ta ställning till om jag vill försöka föda med sätesbjudning eller om vi skall boka in tid för kejsarsnitt.
Vill helst inte snitta eftersom det tar mycket längre tid att läka.
Men väljer jag att försöka föda kommer i så fall en röntgen av mitt bäcken göras på torsdag också för att se om det ens är fysiologiskt möjligt för mig att föda normalt.

Kändes lite som om benen slogs undan.
Nervös, nervös, nervös...
Jag som kände mig lugn inför förlossningen fram tills igår.
Nu kanske allt blir totalt annorlunda än jag tänkt mig.
Kanske blir vi t.o.m. föräldrar redan på torsdag i nästa vecka, man vet ju aldrig vad som händer under vändningsförsöket - de kommer stå med snittberedskap ifall ngt går galet.
Läskig tanke!

Men håll tummarna för att läkaren lyckas flytta ut den lilla rumpan från det fixerade läget och få Microråttan att göra en liten framlängeskullerbytta inne i magen och fixera sig med huvudet neråt istället.
Det hade känts så himla mycket lugnare för mig.
Annars känns det nu när vi gått lite grann under de sista två dagarna.
Man kan säga att tempot är väääldigt långsamt nu.