Ung mentalt, men gammal i kroppen...

Nu förstår jag hur det känns att bli äldre.
Inte gammal kanske, men äldre.
Kroppen vill inte riktigt lika mycket som skallen.
Det blev tydligt igår på fotbollsträningen.

Småjoggade dit istället för att ta omvägen runt med bilen, det regnade ju inte heller, så jag hade inget att skylla på. Flaskan i ena handen och grässkorna i den andra.
Kom fram, flyttade över inläggen till fotbollsdojjorna och började värma upp.
Efter fem minuter insåg jag att inläggen måste ut eftersom fötterna bara krampade = Tantvarning 1.
Körde på rätt bra trots lite snorig nos, vill ju sakta ner tempot för den man kör ihop med på alla parövningar.

Mot slutet spelade vi lite vanligt spel och jag hamnade igen på ytterkant där man måste springa hela tiden.
Dessutom vänster sida, inte så smidigt när man är extremt högerfotad, men jag kämpade på trots det kändes som om jag skulle dö av utmattning ha ha.
Efter spel körde vi lite straffar mot mål, där började jag få känningar som liknar muskelsträckning i båda lårens framsida = Tantvarning 2.
Efter det lite ruscher två mot två och kamp om boll samt avslut på mål.
Bhöver jag säga att jag inte vann en enda boll??? Försökte i alla fall springa så fort jag kunde trots smärtan i låren.
Träningen avslutades med ytterligare lite straffar mot mål.
Jag andades ut när tränaren sa att vi var klara för kvällen... och joggade/gick hemåt till den varma duschen.

Konstigt det där med ålder.
När jag springer på planen med de andra tjejerna känner jag mig ungefär likadan som då jag spelade med min gamla klubb Tornado BK. (På den tiden var jag 14-19 år).
Jag tycker inte jag är så mycket sämre nu rent tekniskt och taktiskt och inte särskilt mycket långsammare heller.
Men det känns mycket mer i kroppen efter varje träning och det märks att kroppen skadar sig mycket lättare också. Har nog bara haft en enda ordentlig sträckning i mitt liv innan och då harjag ändå aktivt tränat både fotboll och ju-jutsu under en period + alltid sprungit mycket och på senare år styrketränat mycket.
Kanske får jag helt enkelt bara inse att man passerat 30-strecket och att det nu går utför fysiskt, även om det går långsammare så länge man håller igång.

Men jag VILL INTE!!!

Gårdagens pass:
90 minuters fotbollsträning.
20-25 minuters jogg till och från fotboll, ca 3 kilometer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback