Älskade lilla underverk!

Hur mycket kan man älska sitt barn egentligen?
Det finns nog inget som kan förbereda en på hur det känns när man blir förälder.
Idag har Oliver varit alldeles underbar förutom att han inte sov så många timmar åt gången under natten.

Men vi fick lite extra sovmystid till slut i sängen intill varandra och vi klev upp för dagen när klockan var ca halv tio.
Sedan har vi busat, övat benmusklerna, suttit på knäna och lekt klockpendel, legat på mage, lekt i babygymmet, pratat flera gånger under långa stunder med varandra.
Pratstunderna är nästan det mysigaste.
Jag böjer mig över honom och säger något på samma sätt som han låter, inväntar svar från honom och säger sedan något nytt.
Det man får tillbaks är ett stort leende, skratt och sedan lite nytt prat =)
Så himla gulligt att se att han är så med, även om ingen av oss har en aning om vad den andre säger ha ha.

Sedan på eftermiddagen lade jag honom i gymmet medan jag skulle göra klart shoppinglistan för veckans matinköp. Innan har han kanske tyckt att det varit kul 5-10 minuter att ligga där själv, men idag låg han länge och efter en stund började han prata högt för sig själv, pingla med ugglan och röra hela ställningen över gymmattan.
Var tvungen att smyga över hyllkanten och filma honom när han låg och lekte.
Så himla sött =)


Här lite bus med pappa, klicka för att se hela bilden.


Lite bus i blicken direkt efter babysimmet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback