saxiquine -

Under dagen hade han föreläst för kommunens alla pedagoger och nu på kvällen fick vi föräldrar möjlighet att ta del av delar av samma kunskap.

Med fokus på lågaffektivt bemötande av barn. Och det vet nog alla föräldrar hur svårt jus det kan vara.

Det är lätt att hamna i affektspegel och dras in i känslostormen vilket i sig skapar en negativ spiral där man stannar kvar mycket längre i den höga känsloanspänningen och i vissa fall till och med kan bli farligt om det övergår i fysiskt utåtagerande.

Men hur gör man då?

Skall försöka sammansfatta två timmars föreläsning efter bästa förmåga och utifrån hur jag uppfattade den.

Vill man veta mer eller höra direkt från källan föreslår jag att man försöker delta i en föreläsning, läsa en av hans böcker eller lyssna lite på hans och kollegans Davids podd på Spotify

Enligt ovan bild visas olika sätt att vara i sitt föräldraskap.

Ett bra föräldraskap kännetecknas av att man försöker lära barnet att bli självständigt genom att ge barnet det stöd den behöver för att utvecklas till att bli självständigt.

Olika barn behöver olika mycket stöd såklart.

Att man ger sitt barn en grundstruktur skapar trygghet.
Ge barnet värme, kärlek och öppen för intima samtal - gör det känslomässiga arbetet i relationen med sitt barn.
Sist men inte minst är engagerad i sitt barns liv, intressen, tankar och funderingar.

Att vara för kontrollerande / auktoritär skapar inte det band man vill uppnå med barnet. Kan snarare skapa negativa tankar i barnet om att det inte är tillräckligt bra, inte möter förväntningar, alltid gör fel osv och ibland till och med kan bli skrämd av sin förälder.

En grundregel är att lägga förväntningarna på barnet på rätt nivå, en nivå där de känner att de kan klara att nå målet. Att aldrig kunna leva upp till krav som sätts på en person får den att känna sig dålig och skapar frustration som i barns fall oftast leder till utåtagerande beteende.

Barnet strategier blir då att hitta sätt att undkomma kravet som ställts eller förväntan som finns på dem genom att göra nedan saker:

Men hur gör vi då för att komma runt fällorna som skapar en massa onödiga konflikter?
Bo menar att vi har verktygslådor för att hantera detta. Samt att reflektera de gånger det inte gått så bra så att man kan förbättra framåt. Vilket egentligen är helt logiskt, för det är ju så man gör i umgänget med andra vuxna både privat och i arbetslivet.

Och barn är ju faktiskt inte annorlunda än vuxna i hur de uppfattar saker och hur de känner känslor.

Nedan följer bra och enkla tips.

Enkla i den bemärkelse att det faktiskt nog inte kommer som någon aha-upplevelse för någon även om det där och då i stundens hetta kan vara så otroligt svårt att behålla det där lugnet och tålamodet som krävs.

För mig personligen kräver det att jag som person hittar strategier för att hitta min balans och bli ordentligt grundad. För mig har det blivit meditation och mer sömn och att inte ge andra personer för stor plats i mitt liv på ett engativt sätt.
På så sätt blir jag mer och mer balanserad och går då inte lika lätt in i affektspegling.

Som bilderna ovan förklara så är det viktigt att inte göra sig stor och hotfull rent fysiskt.
Att behålla sitt lugn så att det smittar av sig på barnet istället för att du blir smittad av barnets ilska/oro.

Men om det blir rejält kaos då?
Hur hantera man det?
Nedan får vi lite tips:

Sålänge det inte är fara för att barnet fysiskt kan göra sig illa så är detta de bästa metoderna. Att helt enkelt låta barnet rasa av sig lite. I det triggade tillståndet är inte barnet mottagligt för resonemang eller tillsägelser.
Och att gå in fysiskt och försöka hantera det kan snarare ge mer bränsle åt elden än att det har en lugnande effekt och då förvärras situationen istället.

När lugnet sedan väl infunnit sig igen kan man prata med barnet, försöka förstå vad som hände och kanske komma på en lösning som gör att det inte upprepas igen.

Det finns en app som kan hjälpa dig som förälder att kartlägga situationer där barnet blir oroligt och situationerna eskalerar.

Det kan vara situationer eller tidpunkter som är extra känsliga.

Genom att kartlägga dessa kanske man kan "bygga" bort en del av de områden som är mer känsliga.
Exempel: om barnen som spelar tv-spel intill varandra i soffan ofta börjar bråka och slåss för att de sitter för nära - köp varsin fåtölj som gör att de inte fysiskt sitter precis intill varandra.

Plus fler tips enligt bild nedanför.

Tydliggörandet kände jag kan vara ett av de viktigaste verktygen.

Att i förväg förklara för barnet vad som skall hända, med vem, hur lång tid det kommer pågå, vad som förväntas av barnet och vad som händer efter aktiviteten är slut.

Enkelt och tydligt så att barnen har förstått och kan klara förväntningarna.

Olika barn kräver olika mycket stöd i att bli självständiga.
Vi som föräldrar är deras stöd och hur vi bemöter dem gör stor skillnad för dem och deras självkänsla.
Så tålamod och medkänsla och reflektion känns som några av de viktigaste egenskaperna i föräldraskapet.
Förutom kärleken - men den vill jag tro är ganska självklar för de flesta av oss.

2019-10-13 @ 21:03:00 Permalink Barn & familj Kommentarer (0) Trackbacks ()

Längtan

Vättlefjäll

Föreläsning - Lågaffektivt bemötande