Semester i Storbo/Fulufjället dag 4
Så ver det till slut, efter tre nätter, dags för oss att ta farväl av Storbo Adventure Camp och de goa hundarna Skorpan och Kia. Barnen var lite ledsna över att lämna och passade på att gosa extra mycket de sista timmarna.
Nu körde jag mitt första pass och det var rätt skönt att kunna sitta rakt fram och inte med vriden överkropp för att få plats, men blir så trött när jag kör, så Emma tog över igen efter utflyktsmålet Fulufjället.
Ett kärt återseende.
Besökte Fulufjället hösten 2018 med min kärlek.
Då var naturen färgsprakande höstvacker och det fanns blåbär i massor.
Denna gången lite mer grönt och betydligt varmare.
Killarna var lite imponerade av Njupeskärsfallet ändå. Kul att få visa upp lite svensk mäktig natur.
Emma och jag hade bestämt oss för att bada.
I själva fallets bassäng blev det inte, men ca femtio meter nedströms hittade vi en fin liten "bassäng" där vi kunde doppa oss i det kalla vattnet.
Jäkligt uppfriskande kan man ju säga ha ha.
I själva fallets bassäng blev det inte, men ca femtio meter nedströms hittade vi en fin liten "bassäng" där vi kunde doppa oss i det kalla vattnet.
Jäkligt uppfriskande kan man ju säga ha ha.
Sedan for vi vidare mot slutdestination Kristinehamn.
Vi bråkade lite med Google Maps som visade på en massa Circle K-stationer som i verkligheten inte fanns. Blev lite panik när bensinen började ta slut, men även det löste sig.
Det skall väl vara lite spännande att vara på semester?
Semester i Storbo dag 3
Andra dagen i Dalarna och barnen får godis för att få Skorpan att visa sina tricks, Kia fick godis även utan tricks..
Sedan spelade vi en Mölkky - en fins variant av kubb. Tyckte nog nästan detta spelet var roligare.
Lite som dart att du måste gå ut jämt på 50, annars straffar du med att starta om på 25 poäng.
Lite som dart att du måste gå ut jämt på 50, annars straffar du med att starta om på 25 poäng.
Det var tufft att lämna de där kompisarna när vi skulle ge oss av :(
Lunch ute på trädäcket. Så fina vyer har man inte hemma vid sitt eget köksbord.
Sedan blev det dags för kanotäventyr för att förhoppningsvis få se lite bävrar.
Fick direktiv om vart vi skulle paddla och att vi skulle stanna vid dämmet, men at det inte heller gick att komma längre....
Fick direktiv om vart vi skulle paddla och att vi skulle stanna vid dämmet, men at det inte heller gick att komma längre....
...vi lyckades dock motbevisa detta då vattnet var såpass högt at dämmet inte blev ett stopp och vi trodde vi bara paddlade under en bro.
Så vi körde light forsränning tills vi körde fast på en sten i tredje forsen.
Så vi körde light forsränning tills vi körde fast på en sten i tredje forsen.
Det slutade med att jag fick hoppa i och dra kanoten in till strandkanten.
Vattnet var bara knähögt och inte så kallt som förväntat.
Vattnet var bara knähögt och inte så kallt som förväntat.
Sedan började det tumga jobbet att bära den stora kanoten genom skogen tillbaks upp till dämmet igen. Vi ringde efter assistans och Christian kom med Kia i släptåg.
Han bara skrattade och sa att han inte visste någon som kommit så långt som vi, men att en person till kört genom dämmet - han var full.
Han bara skrattade och sa att han inte visste någon som kommit så långt som vi, men att en person till kört genom dämmet - han var full.
Men som ha sa på klingande norska - Det heter jo aeventyrscamp då.
Ungarna fick åka med i motorbåten och fick med sig lite frukt och kakor.
Mammorna fick åka på släp efter.
Det var lite kallt at sitta helt genomsur upp till låren i den kalla vinden, så jag fick bygga vindskydd av barnens regnjackor.
Efter att alla blivit varma och jag torr igen blev vi välkomnade in till restaurangen i gamla stallet.
Där bjöds vi på pulled pork burgers och aperol spritz.
Hundar kan verkligen konsten att se extra söta ut när det vankas mat, men Skorpan satt snällt och väntade på att någon skulle ge honom något gott.
Denna äventyrsfyllda dag avslutades med en vacker solnedgång.
Men några bävrar såg vi aldrig röken av.
Semester i Storbo dag 2
Dag två och växlande molninghet med ganska frisk vind, så ganska kallt så fort solen försvann.
Ungarna lekte detektiver och gick runt hel gården efter ledtrådar... en liten man flyttade till exempel en nyckel, som vi fick be honom gå och sätta tillbaks.
På en stolpe hängde två stooora gäddhuvuden på tork.
Ungefär som när man såg sig själv i spegeln på morgonen :)
Ungefär som när man såg sig själv i spegeln på morgonen :)
Vid lunchtid tog mammorna läspaus ute i stugan vid sjön.
Min store grabb gosade så mycket han kunde med gårdens hundar. Här med Kia.
Emma fick en stund att vara lite kreativ.
Framåt kvällen blev vi utbjudna på fisketur.
Hela ligan, Kia är med också och övervakar så allt går rätt till.
Till sist fick vi napp när vi bytte ställe, på första kastet.
En liten aborre som fick flytta tilbaks ner i sjön efter att ha blivit fotograferad med den stolte fiskaren.
Värdparet bjöd på en god drink som after fisketur.
Semester i Storbo dag 1
#9 Boktips / Den rädda löparen - Kristina Paltén
En bok om mod, tillit och ett jävla pannben.
Ultralöparen Kristina Paltén valde att springa ensam genom Iran, en sträcka på ca 158 mil från gräns till gräns. I sällskap av "Baby Blue" en babyjoggervagn som packats med det som behövdes under resa - en vikt på ca 25 kg från start, men som snabbt fylldes på av gåvor från människor hon träffade längs vägen.
Syftet var att lyfta upp det faktum att inte alla muslimer är fundamentalister.
Att visa tillit till Irans folk genom att springa som ensam kvinna i detta land, där kvinnors frihet är inskränkt.
Att träffa människor med ett öppet hjärta. Och att låta kärleken till löpningen bygga broar.
Att träffa människor med ett öppet hjärta. Och att låta kärleken till löpningen bygga broar.
Förutom att det är spännande att följa själva löpningen genom Irans olika landskapsskiftningar är det också intressant att få en djupare förståelse i landet, deras kultur och hur många som inte alls gillar det förtryck som den styrande regimen ägnar sig åt.
Man är stolt över att vara från Iran, ett land som har urgamla anor och traditioner som inte alls hör ihop med islam. Poesi är viktigt och att vara gästvänlig är något de tar på största allvar.
Och värmen går rakt igenom trots att språket oftast är ett hinder.
Man är stolt över att vara från Iran, ett land som har urgamla anor och traditioner som inte alls hör ihop med islam. Poesi är viktigt och att vara gästvänlig är något de tar på största allvar.
Och värmen går rakt igenom trots att språket oftast är ett hinder.
För dig som är nyfiken på både projektet och kvinnan med stålvilja se filmen: https://www.alonethroughiran.com/
Saknad
När man skapar så många nya fina minnen, men en av de allra viktigaste inte är med :(
If you wanna make the world a better place...
...take a look at yourself and make a change!
- Michael Jacksson / Man in the mirror.
Förändring startar med dig själv.
Insikt, reflektion och förändring.
Det du är blir det mer av i ditt liv.
Det handlade om döden.
Och om livet - på samma gång.
Om att man inte är en kropp, utan man har en kropp.
Hans många år som munk gör att hans sätt att se saker och ting skiljer sig från de flesta västerlänningar.
Programmet handlade om döden.
Hans fars död genom aktiv dödshjälp på en klinik i Schweiz.
Hans egen dödsdom genom diagnosen ALS.
Men kärnan i hans program i mina öron var ändå:
Hans många år som munk gör att hans sätt att se saker och ting skiljer sig från de flesta västerlänningar.
Programmet handlade om döden.
Hans fars död genom aktiv dödshjälp på en klinik i Schweiz.
Hans egen dödsdom genom diagnosen ALS.
Men kärnan i hans program i mina öron var ändå:
Var inte arg eller bitter över det so drabbat dig.
Var tacksam för det du har och har haft.
Möt varje dag med tacksamhet och lev nu.
Har du inte lyssnat så föreslår jag att du gör det nu!
Varmt och innerligt som bara Björn kan.
